De utforskar landet med tusen kullar
Tillsammans med lokala forskare i bergslandet Rwanda undersöker forskarna Göran Wallin och Johan Uddling hur Afrikas största kvarvarande tropiska bergsregnskog reagerar på klimatförändringarna.
− Det är oerhört spännande att driva och utveckla samarbetet med ett annat universitet i ett relativt outforskat område, säger universitetslektor Göran Wallin.
Närmare 260 olika slags träd och många andra sällsynta arter växer i Rwandas tropiska bergsregnskogar, där nationalparken Nyungwe breder ut sig på ett område på cirka tre gånger tre mil. Skogen är av central betydelse för invånarna som inkomstkälla för ekoturism, men den är också viktig som kolsänka och för områdets vattenreglering. Afrikas två stora floder, Kongofloden och Nilen, tar sin början i dessa berg och floderna fylls på av nederbörd.
− Det här är dessutom ett ”hot spot” vad det gäller biodiversitet i världen och det är allvarligt om skogen lider skada och arter försvinner, säger universitetslektor Johan Uddling.
På en yta stort som Småland lever drygt 12 miljoner invånare i Rwanda, som kallas ”Land of a Thousand Hills”. År 1994 skedde ett brutalt folkmord på tutsier i landet, då mer än 800 000 människor dödades. När rektorn för Rwandas universitet i början av 2002 tog kontakt med SIDA, för att få hjälp att bygga upp universitetet, var landet därför fortfarande svårt sargat efter inbördeskriget.
−Vi samarbetar framförallt inom miljöforskning, och påbörjade både student- och forskarutbyten med universitetet i Rwanda, säger Göran Wallin, som koordinerar Göteborgs universitets miljöforskningssamarbete med Rwanda, där också flera andra institutioner inom universitetet är involverade.
Tillsammans med lokala forskare undersöker forskarna Göran Wallin och Johan Uddling hur klimatförändringar påverkar den tropiska bergsregnsskogen Nyungwe.
−Vår grundfråga är hur tropiska trädarter, som är anpassade till ett stabilt och redan hett klimat, klarar sig om det blir varmare. Det har varit en hypotes sedan länge att de ligger nära sitt temperaturoptimum, säger Johan Uddling.
I tropiska områden nära ekvatorn finns ingen årstidsväxling. I Nyungwes bergsregnskog är temperaturen under den varmaste månaden bara en grad högre än under den kallaste månaden, så arterna där har sannolikt dåliga genetiska förutsättningar för att kunna hantera stora klimatförändringar. Träden i Nyungwe, många med en diameter på över en meter, kan inte hellre vandra högre upp för att möta värmestressen.
− Eftersom många trädarter växer på toppen av bergsryggen finns det inte så stora möjligheter. Sedan kan det möjligen fyllas på med andra arter, anpassade till högre temperaturer, men biodiversiteten kommer säkert att bli förändrad i det här området, säger Göran Wallin.
Troligen kommer särskilt så kallade ”klimaxarter” att drabbas, till skillnad från pionjärarterna.
Arten Carapa grandiflora med sina stora frukter som äts både av djur och människor är en av de arter som är känslig för höga temperaturer, visar Johan Uddlings och Göran Wallins forskning.
− Pionjärarter är i regel mer anpassbara till förändringar, medan klimaxarterna är väldigt beroende av lång kontinuitet och har förmodligen svårare att anpassa sig till en högre temperatur. Vi har i tidigare studier sett att klimaxarter från hög höjd upplever stor värmestress när de planteras på lägre höjd, vilket pekar på att de är särskilt känsliga för temperaturökning, säger Göran Wallin.
Men den tropiska bergsskogen Nyungwe är inte viktig bara ur biodiversitetssynpunkt.
− Förutom artrikedomen och inkomstskällan med ekoturism, så är området också en betydande kolsänka eftersom träden tar upp koldioxid. Det är även en källa till vattenförsörjning för Rwandas jordbruk genom att många av de stora floderna kommer just från de här bergsområdena, säger Johan Uddling.
Även om både SIDA:s och Rwandas byråkratiska system ibland lett till dröjsmål för forskningen har det varit lätt att samarbeta med forskarna i Rwanda, anser Göran Wallin.
− I stort har jag haft väldigt positiva kontakter. När jag började samarbetet var det ju knappt tio år efter folkmorden 1994 och många av de forskare och studenter vi arbetar med har upplevt fruktansvärda saker. Men allt har fungerat förvånansvärt fint. Rwanda är ett land som utvecklas väl idag och som har många goda utvecklingstrender.
Genom god finansering genom SIDA och på senare tid även Vetenkapsrådet och Formas har flera större forskningsprojekt kunnat byggas upp.
−Vi är i startfasen av att etablera nya försöksstationer och experiment. Och då kan både vår grupp här på Göteborgs universitet och i Rwanda växa tack var de här anslagen, säger Johan Uddling.
Forskningens mål är att ta reda på hur de här skogarna påverkas av klimatförändring.
− Men det sociala målet är att ha kul under tiden, och det samhälleliga och humanistiska målet är att fortsätta ha ett gott samarbete med och bygga kompetens i ett fattigt land, säger Johan Uddling.
Se Göran Wallin och Johan Uddling berätta om forskningsprojektet:
Relaterade inlägg
