Grundläggande forskning i centrum

Forskning idag handlar till stor del om tillämpningarna, och när forskare ombeds berätta om just sin forskning ställs ofta frågan ”och vad ska den användas till?” Men det är inte alltid så att vi vet exakt vad forskningsresultaten kan användas till i framtiden.

– Den grundläggande forskningen är långsiktig och drivs av nyfikenhet, och inte av att det finns en direkt tillämpning runt hörnet, säger Gunnar Nyman, professor i kemi och vice föreståndare för GoCAS.

 Göteborgs centrum för grundläggande vetenskaper, GoCAS, invigdes i maj 2015. Tanken är att centrumbildningen ska fungera som ett nätverk för forskare som alla sysslar med grundläggande forskning, men inom

olika discipliner. Förutom kemister som Gunnar själv, finns fysiker, matematiker, datavetare och biologer knutna till GoCAS.

Ett av centrets huvudsyften är att skapa en mötesplats för forskare, inte bara från de två lärosätena i Göteborg utan också för utländska forskare. Därför finns ett så kallat chair-program, där en välrenommerad forskare bjuds in som ”chair” och under ett antal veckor leder seminarier och andra sammankomster.

– En chair ska vara en framstående forskare inom sitt fält, som i sin tur bjuder in ytterligare personer. Syftet är att forskare med olika bakgrund ska kunna träffas kring ett problem, säger Gunnar Nyman.

Leonardo Testi, en italiensk astrofysiker, var centrets första chair (se artikel på sidan 10). Under 2017 planeras det för ytterligare gäster, bland annat så kommer evolutionsbiologen Scott Edwards hit från Harvard i vår. Karin Hårding, forskare på Göteborgs universitet, kommer att vara hans värd.

– Det är jätteroligt att vi får hit Scott Edwards, och jag hoppas det ska ge oss inspiration och energi. Det ska bli underbart med en ren djupdykning i grundforskningen, säger Karin Hårding.

Hennes förhoppning är att besöket ska leda till att matematiker, fysiker och biologer från olika discipliner möts på ett naturligt sätt.

– Dessutom hoppas jag att det resulterar i några vetenskapliga artiklar!

Under hösten 2017 kommer sedan chair-programmet Existential risk to humanity att gå av stapeln, med riskforskaren Anders Sandberg från University of Oxford som inbjuden gäst. Syftet är att undersöka hur existentiella risker uppstår och hur dessa kan förhindras, det vill säga risker som hotar inte bara vår generation utan hela mänskligheten. Det kan handla om risker som härrör från naturen, men allt oftare om de som människan själv skapar. Många av riskerna är dessutom direkt kopplade till områden där framtida framsteg skulle kunna ge enorma vinster, som bioteknik, nanoteknik och artificiell intelligens, vilket gör det ännu mer komplicerat.

Matematikern Olle Häggström kommer att vara värd för programmet.

– Den här typen av frågeställning är oundvikligen tvärvetenskaplig och kräver inte bara vetenskaplig expertis om risker och hur de kan förhindras, utan också kunskap inom bland annat ekonomi, internationell politik, säkerhet och filosofi. Något som också kommer att märkas bland deltagarna i programmet.