Han följer fiskens väg

Räknar man i breddgrader har Ian Fleming rört sig relativt lite. Räknar man däremot i längdgrader har han rört sig desto mer, från St. Johns på Newfoundland på Kanadas östkust, tvärs över landet till Vancouver på västkusten, via Norge, tillbaka till Nordamerika och USA, och nu till Göteborg för en gästprofessur. Ett rörelsemönster som han delar med en speciell fisk.
– Jag har alltid varit intresserad av naturen, av biologi och ekologi, berättar han. Och laxen tycker jag är väldigt fascinerande, hur den rör sig över stora områden och dess migrationsmönster.

KANADENSAREN IAN FLEMINGS forskning handlar om hur djur, i första hand fiskar, svarar på förändringar i sin miljö. Ett av huvudmålen med forskningen är att undersöka varför individer inom en population kan ha helt olika levnadsmönster jämfört med andra individer inom samma population, och hur detta kan påverka dynamiken inom gruppen.
– Det kan röra sig om varför vissa individer uppvisar andra slags fortplantningsbeteenden, som att könsmogna snabbare än andra, eller varför vissa individer väljer att lämna populationen och flytta på sig och andra väljer att inte göra det.

Ian Flemings forskning inbegriper även bevarande av vilda fiskpopulationer som är hotade eller sårbara. Tillsammans med sina kollegor har han bland annat arbetat med laxbestånd på kanadensiska Atlantkusten och med brun havsabborre i Medelhavet runt Sicilien.

I februari i år började han sin tjänst som gästprofessor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, en tjänst som kommer att löpa hela 2015. Han har även tidigare samarbetat med forskare från Göteborgs universitet, bland annat i projektet Smoltpro.
– Göteborgs universitet har en stark marin profil, och det finns en naturlig länk mellan den forskning jag har bedrivit på mitt hemmauniversitet och det arbete jag kommer att göra här.

IAN FLEMINGS FORSKNING rör några av de stora framtida utmaningarna, som hur människan kommer att påverka olika fiskbestånd i världen, och vad fiskbestånden har för förmåga att svara på människans inverkan.
– Det kan röra sig om allt från fiske till klimatförändringar eller att människan förstör levnadsmiljön för fiskar, till exempel genom att introducera nya fiskarter i en miljö.
Tillsammans med forskare på Göteborgs universitet har han precis sökt forskningsanslag för ett projekt om hur klimatförändringen påverkar fiskar i Arktis, ett projekt som han hoppas att de ska kunna arbeta med under de närmaste åren framöver.

SKANDINAVIEN ÄR SOM sagt inte ny mark för honom; han gjorde sin postdok på Norska institutet för naturforskning och blev kvar där i sammanlagt tio år. Och för friluftsmänniskan och skidfantasten Ian Fleming passar det nordiska klimatet bra – han har bland annat gjort ”the Vasa”, eller med andra ord Vasaloppet.
– Det gick väl inte så fort, men jag överlevde i alla fall, säger han och skrattar.