Hon spårar nya arter i Östersjöns alghav

– Det är ju lite av en ordvits, säger Angelica Ardehed med ett leende. Polymorf är den biologiska termen för mångformig.

Mångformig är ett begrepp som passar bra in på Angelica Ardehed – ena stunden undersöker hon brunalgen blåstång i Lovéncentrets forskningslaboratorie på Tjärnö, för att i nästa stund ta på sig rullskridskor och vara en del av roller derbylaget där lagkamraterna har namn som Foxy Fistfight och Rollosaurus Flex.
– Jag tycker om att sporten utgår från kvinnor, att det är vi som är normen. Jag tycker också om kontrasten mot hur det är att vara doktorand. Det tacklas ju inte så mycket på institutionen, säger hon och skrattar.

MÅNGFORMIG ÄR ÄVEN ett ord som passar in på Angelicas forskning. Den handlar om evolution, om hur arter bildas och utvecklas och om hur dessa studier kan leda till ökad kunskap om effekter av mänsklig påverkan, såsom till exempel utsläpp som leder till klimatförändringar. De arter hon studerar är två olika sorter av brunalg från Östersjön, ett relativt nytt havsområde som bildades för ungefär 8 000 år sedan. Under årens lopp har salthalten i Östersjön sjunkit, mycket beroende på människans påverkan. Salthalten i saltvatten brukar vara ungefär 35 promille, men i Östersjön kan den vara så låg som tre promille.
– I dag är Östersjön en extrem marin miljö, och det har gjort den svår för många arter att anpassa sig till. Många arter har blivit påtagligt förändrade till utseende och ekologi jämfört med deras huvudsakliga utbredningsområden i Atlanten.
Hon beskriver brunalger som skogar under vattnet; många andra arter i vattnet är beroende av dem – fiskar lägger ägg i dem, vissa arter söker skydd, andra letar föda, och information om dem hjälper oss att förstå hur hela ekosystemet fungerar.

I NORRA DELARNA AV Östersjön har forskare upptäckt en ny art av brunalg som har fått namnet smaltång. Angelica Ardehed undersöker hur den nya arten är släkt med den tidigare kända arten, blåstång, och om en extrem miljö som Östersjön kan bidra till att nya arter bildas.
– Man har bland annat upptäckt att smaltången har förmågan att klona sig, något som aldrig har observerats hos någon form av tång tidigare. Genom att vi får ökad kunskap om de här arternas uppkomst och evolution kan vi bättre förvalta och bevara marina arter i framtiden.