Norden hotspot för biodiversitets-utbildning

NABIS står för Nordic Masters Program in Biodiversity and Systematics och masterprogrammet inkluderar kurser i bland annat biodiversitet, systematik och organismkunskap.

Genom utbildningen får studenterna inte bara översikt över artrikedomen på jorden utan lär sig också identifiera arter inom en organismgrupp och hur man vetenskapligt namnger. DNA-teknik och hur man praktiskt hanterar molekylär systematisk information är andra  kunskapsmoment i NABIS.

Huvuddelen av utbildningen sker online.
–  På så sätt finns valmöjligheter och en viss frihet. Jag åkte till exempel på fältstudier till Madagaskar en månad och läste en utlokaliserad Cambridgekurs där. Kursen kunde jag inkludera i NABIS. Så det finns möjlighet att plocka in relevanta kurser från andra universitet och införliva dem i utbildningen, säger Tobias Andermann.

Han kommer ursprungligen från Tyskland. År 2015 avslutade han NABIS och fortsatte med forskarstudier vid Göteborgs universitet.

Det unika med NABIS är att flera nordiska universitet är involverade i utbildningen. Allt som allt ingår sju universitet och två fältstationer i nätverket. Men mastersprogrammet riktar sig inte enbart till nordiska studenter, utan till alla.

Laima Bagdonaite från Litauen går sista året på NABIS. Efter ett utbytesår vid Göteborgs universitet sökte hon sig, efter avslutad kandidatexamen i hemlandet, till programmet.
– Det är lärorikt och roligt att ha lärare från olika universitet. Det ger mycket kunskap och är ett bra sätt att få kontakt med fler människor. Det gillar jag verkligen med NABIS, säger hon.

Det finns ett roterande ansvar mellan universiteten; just nu har Lunds universitet huvudansvaret. Bengt Oxelman är lärare på utbildningen och kontaktperson lokalt i Göteborg.
–  Det var Göteborgs universitet som initierade programmet med stöd från nordiska ministerrådet för sju år sedan, säger han.

NABIS leder till en naturvetenskaplig masterexamen inom biologi med inriktning mot biodiversitet och systematik. Masterprogrammet riktar sig brett till dem som vill jobba med naturvård på olika sätt. Naturvårdsverket eller världsnaturfonden är några tänkbara arbetsplatser. Museivärlden likaså. Forskning är en annan yrkesinriktning.

I år läser ett tiotal studenter på NABIS och en handfull lärare vid Göteborgs universitet är engagerade i olika kurser. En av dem är Urban Olsson. Han håller i en kurs i ornitologi. Det är en distanskurs, men lärare och studenter träffas under två dagar för diskussion och praktisk träning.

–  Kursen går ut på att studenterna ska kunna 300 av de runt 500 fågelarter vi kan se i Sverige.  Och de ska lära sig hur man fångar in fåglar, ringmärker och hanterar dem, säger Urban Olsson.

Han anser att artkännedom och biodiversitet är viktigt ut många olika aspekter. Lärarna på NABIS vill ge studenterna den utbildning i systematik och artkunskap som krävs för att kunna bidra till att motverka till den utarmning av biologisk mångfald som pågår.
– Om man bara ser naturen som en grön kuliss kan man inte ha en relation till den, annat än kanske konstnärligt, men biologiskt sett har man inte någon förståelse. Och har man inte det, bryr man sig inte heller om den på samma sätt. Och som världen ser ut idag, behövs det verkligen att människor bryr sig om naturen.

En forskningsstudie från Tyskland förra året visade att mängden flygande insekter minskat med 75 procent i de undersökta områdena jämfört med 27 år tidigare.
–  Då är det inte arter utan individer man talar om. Individrikedomen har minskat. Betänk då att två tredjedelar av alla blomväxter är beroende av insekter för sin pollinering. Så när insekter försvinner bildar inte växter frukt i samma utsträckning längre. Och det är ju avgörande för vår födosituation, säger Urban Olsson.

Han betonar att den biologiska mångfalden är ett samspel mellan olika arter; växter plockar upp näring från marken, andra arter äter växterna, som äts av rovdjur i sin tur.
–  Det är väldigt komplicerade vävar. Och plockar man bort något ur en väv kantrar systemet, och det är väldigt svårt att förutsäga vart det hela tar vägen. Det är egentligen bara personer med artkunskap som kan kontrollera detta.

Så var också fallet när biologer på sextiotalet varnade för kvicksilver, som då användes för behandling av utsäde för att hindra växtsjukdomar.
–  Biologerna såg hur fåglarna dog. Hade de inte sett det, och reflekterat över det, hade det dröjt väsentligt längre innan problemet uppmärksammats. Kanske hade det varit vi själva som dog istället för fåglarna.

Det är också om fåglar som Laima Bagdonaites masteruppsats handlar. Hon undersöker hur olika populationer inom en art är relaterade till varandra.
– Jag har stor nytta av kunskaperna från programmet. Bland annat när det gäller DNA-analys och klassificering, säger hon.

Tobias Andermann siktar på en forskarkarriär och just nu när det forskarstudier vid Göteborgs universitet som gäller.
– Skandinavien är en ”hot spot” för systematik och forskning i evolutionär biologi. Många kommer hit för att lära sig mer om hur man konstruerar evolutionsträd. I Göteborg finns en hög kunskapsnivå om detta, säger Tobias.

Mycket av hans forskningsstudier vilar på kunskaper från NABIS. Tobias jobbar med flera teman, men allt handlar om evolutionär biologi.
– Mer specifikt så tittar jag på evolutionära data på bred skala. Ett projekt handlar om däggdjur i världen, baserat på data från fossil. Jag studerar hur vågor av utdöende av olika slag sett ut och hur många arter som då gått förlorade.

Men Tobias arbetar inte bara med fossiler. I ett projekt i Sydamerika som han deltar i, undersöker man hur olika arter av kolibrier är relaterade till varandra.
– Vi vill veta hur kolibrierna delats upp i skilda arter och vad som kan ligga bakom. Jag har hittat intressanta mönster där det verkar som att förändringar i Amazonflodens system av bifloder splittrat olika grupper som sedan blivit nya arter.

Kursansvarige Bengt Oxelman hoppas på en breddning av mastersprogrammet framöver.
–  Idag har vi nya forskningsinriktningar företrädda av yngre forskare som Tobias. De studerar förändringen av den biologiska mångfalden i stor skala, både i modern tid och i geologisk tid. Och där finns bra forskning som inte riktigt kommit in i vår undervisning än och som vi vill inkludera i NABIS.