Låt staden grönska?

Idag bor över hälften av världens befolkning i städer och tätorter, och siffran stiger för varje dag. I Sverige bor 80 procent av befolkningen i tätorter.
– Den siffran speglar i stort hur det ser ut i västvärlden, men den största procentuella ökningen i dag sker i utvecklingsländerna, säger Sofia Thorsson, professor och ledare för stadsklimatgruppen vid institutionen för geovetenskaper.

Tillsammans med Bengt Gunnarsson, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, leder hon ett forskningsprojekt där de tillsammans med forskare från bland annat SLU och Chalmers analyserar hur man kan värdera så kallade ekosystemtjänster av urban grönska i Göteborg.

Med ekosystemtjänst avses produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till människans välbefinnande. Det kan röra sig om allt från mat och rening av vatten till fågelsång och pollinering av växter. Begreppet fick fäste efter en FN-rapport som kom 2005 och i dag bedrivs mycket forskning kring ekosystemtjänster. När det kommer till att värdera de olika tjänsterna finns det dock mycket arbete kvar att göra.
– Om någon har ett potatisland i innerstan, vad är värdet av det? Det enklaste svaret är marknadsvärdet av potatisen, men så lätt är det förstås inte. Det finns värden i form av rekreation och avkoppling kopplat till potatislandet, säger Bengt Gunnarsson.

Värdering av grönska i urbana miljöer har historiskt kopplats till skydd av olika slag. Det kan till exempel röra sig om ett reservat eller ett område där en utrotningshotad art ska bevaras. I det aktuella projektet har forskarna arbetat med sex olika typer av analyser för att värdera grönskan i de olika områdena. Analyserna visar bland annat hur den biologiska mångfalden ser ut, hur grönskan fungerar för att rena luften och hur de som använder områdena upplever dem med avseende på rekreation och välbefinnande.

Sju olika grönområden i Göteborg har analyserats. Målsättningen har varit att områdena ska täcka en skala av sju olika sorters grönska, från ett område med mycket grönska och lite bebyggelse till ett som är precis tvärtom. Bland områdena finns bland annat en stadspark, ett centralt beläget koloni-område samt området kring Skansen Lejonet som är belägen mitt i ett av Göteborgs mest trafiktunga områden. Arbetet har resulterat i en handbok som visar hur de olika tjänsterna kan värderas.
– Den ger en samlad värdering av grönskan och är avsedd att fungera som ett verktyg när stadsmiljöer ska planeras, säger Sofia Thorsson. Den urbana grönskan har ett lågt värde i dag – en parkeringsplats är värd mer. Det handlar om att utveckla staden på ett ekologiskt och miljömässigt ekonomiskt hållbart sätt. Om vi till exempel bygger bostäder, vad får vi för effekter av det?

I en enkät har boenden fått svara på hur de använder områden och vad de värdesätter i ett grönområde. Områden som ses som ostrukturerad informell grönska har värderats högre än rena parkområden av de som har svarat. De områden som de boende anser har en hög grad av ”naturlighet” och dessutom har hög biologisk mångfald har värderats högre än andra områden.

Forskarna har sett ett stort intresse för deras projekt, något som delvis kan bero på att det finns ett regeringsbeslut om att myndigheter senast 2018 ska ta hänsyn till ekosystemtjänster när de ska göra förändringar i städer. Det kan till exempel röra sig om bostads- och vägbyggen.
– Det finns ett behov av att bygga bostäder i våra städer, men det är svårt att reparera de försummelser av byggande som har varit under 30-40 år, säger Bengt Gunnarsson. En ”quick fix” kan snarare skapa nya problem.

Han menar att det finns ett högt pedagogiskt värde i projektet, eftersom det kan ge både allmänhet och beslutsfattare en vidgad bild av den urbana grönskan.
– Vi kan visa att vi har de här nyttorna av naturen. Samtidigt ska vi inte tro att allt är löst, det finns många utmaningar kring värderingar, och en av de stora är att få in dem i beslutsprocesserna på ett bra sätt. Om vi lyckas implementera det så är mycket vunnet.