Göteborgs botaniska trädgård är som gjort för att bota blindheten
Smack! Känslan sitter där direkt när jag känner doften. Doften av fukt, jord och grönska slår emot mig. Axlarna sjunker och pulsen med dem. Jag kommer in i våra tropiska växthus och jag blir så akut medveten om hur extremt viktigt det här är! Att få möta den myllrande mångfalden, att få bli betagen av dofter, färger och former. Att låta alla sinnen fyllas av växtvärlden.
Det finns en blindhet som sprider sig över världen, ”plant blindness”. Fenomenet beskriver hur allt fler saknar grundläggande kunskap om den gröna delen av våra ekosystem. Det resulterar i att växterna flyter ihop till en grön fond, där man inte ser enskilda delar eller sambanden mellan dem. Det blir en grön kuliss till vardagslivet. När det egentligen är så att den gröna delen av vår biodiversitet är så outsägligt avgörande för vår existens. Jag tror att vi måste samla våra ansträngningar för att kunna motverka den här trenden. För om inte vi gör det, vem gör det annars?
En annan gång kom jag in i ett tropiskt växthus, jag var elva år gammal och Edward Anderssons växthus i Bergianska var nyinvigda. Framför mig sträckte sig bananplantor högt upp i luften och jag träffade en av trädgårdsmästarna där som berättade mer om bananerna, att det finns många sorter med allt från gröna till röda skal. Mitt elvaåriga hjärta slog dubbelsteg och jag blev regnskogsnördig och odlade bananer i mängder (jag hade fyra stycken 1,5 meters plantor som mest). Jag fick aldrig någon frukt där i mitt pojkrum. Men i efterhand ser jag att det var ett viktigt steg mot att jag började se växter och till slut bestämde mig för att arbeta med trädgård. (Det är för övrigt väldigt roligt att odla banan, den svarar väldigt snabbt om den får förhållanden den gillar, med mycket vatten, näring och ljus då kan den växa väldigt fort, men därifrån till skörd är en lite annan femma).
För mig var ett enda besök i en botanisk trädgård viktigt för att fostra det intresse som blivit till mitt liv och arbete. Och vi behöver fler som går den vägen, trädgårdsbranschen har stora problem i att finna kvalificerad arbetskraft av flera anledningar. En är att antalet sökande till trädgårdsutbildningar på gymnasial nivå är minimal. Vi kan hoppas på att skapa intresse men om vi bara kan nå fram och ge våra besökare en insikt om den mångfald som finns inom växtvärlden har vi kommit långt. Vi har fler än 500 000 besökare per år. Och det är inte bara fantastiska växtmiljöer man får med sig. En stunds vila från ett långvarigt sjukhusbesök på Sahlgrenska, ett studiebesök som en del i en trädgårdsutbildning, en utflykt med sin skolklass (vi har tagit emot ca 10000 skolbarn i år), en blixtvisit under en kryssningsrunda, den dagliga promenaden i det närmaste grönområdet eller ett besök från bransch som letar efter nya odlingsvärda växter.
Alla besök är viktiga men för att motverka plant blindness är det ju dem som vanligtvis inte söker sig till en botanisk trädgård som vi vill nå och ge dem en upplevelse som gör att den gröna sammansmälta kulissen bryts upp i detaljer och former. Det handlar verkligen inte bara om att ge information utan om att skapa förutsättningar för att det ska finnas en mottaglighet för den också.
Jag har arbetat mycket med kommunikation kopplat till trädgård, i föreläsningar, artiklar och skrifter och i tv-produktion. Är det något jag tar med mig från det arbetet är att det är omöjligt att nå fram utan att skapa bryggor i form av känslor. Det måste kännas, verkligen kännas på riktigt för att man ska bry sig. Därför är jag övertygad om att vi bara kan nå ut på ett effektivt sätt genom att arbeta med makalösa blomningar, effektfulla planteringar och miljöer som omsluter och bombarderar med intryck. Det måste också finnas ett djup i kommunikation, det ska vara lätt att hitta vidare i väven av kunskap. Det är en balans mellan intryck, känsla och kunskap som gör skillnad.
Vi har en enormt viktig uppgift i att vara ett fönster mot växtvärlden och dess forskning, samtidigt som vi finns som forskningsinfrastruktur i form av våra samlingar. I den moderna botaniska trädgården tänker jag att man ska kunna möta forskning, se mångfald, ta del av korrekt information, få häpna över växtvärldens variationsrikedom och anpassningar. Och samtidigt kunna ta med sig något i kunskap och inspiration hem till fönsterbrädan, hemträdgården eller trädgårdsföretaget.
Vi behöver fler platser där forskning kan möta känsla. Där det skapas en förutsättning för att bry sig om de det komplexa system som behövs för att vi ska kunna existera. Där blind grönska bryts upp i den sinnliga variation som utgör vår växtvärld. Vacker vetenskap.
Pågående forskningsprojekt på GU i samarbete med Botaniska trädgården med flera: Bortom plant blindness
Anders Stålhand är chefsträdgårdsmästare vid Göteborg botaniska trädgård.