”Därför har jag startat ett helt nytt forskningsområde”

Vi träffar cellbiologen Johanna Höög på Lundbergslaboratoriet, hennes arbetsplats sedan något år tillbaka. Just nu väntar hon förväntansfullt på att kunna beställa ett elektronmikroskop så att hon på allvar kan sätta igång med sin forskning.
– Med hjälp av elektronmikroskopi kan vi ta högupplösta bilder på celler, och med elektrontomografi ta bilder från många olika vinklar för att sedan sätta ihop dessa till en tredimensionell bild. Man kan säga att det är här strukturbiologi och cellbiologi möts, förklarar Johanna Höög.

Elektronmikroskopi är ett hett forskningsfält utomlands, men är kanske inte lika vanligt i Sverige. Under sina år utomlands har Johanna blivit något av en expert inom området, och säger själv att ”hon går igång när hon ser en fin bild”. Det började redan under hennes doktorandtid på det europeiska topplaboratoriet EMBL i Heidelberg, och fortsatte när hon fick en postdoktjänst i Oxford. Samtidigt fick hon ett forskningsanslag som skulle möjliggöra för unga forskare att kunna vistas i de bästa forskningsmiljöerna i världen.
– Forskningsanslaget gjorde att jag i princip kunde åka vart jag ville, säger Johanna Höög, som bland annat tillbringade tre år i Boulder, Colorado.

Efter åren i USA återvände hon till Tyskland och Dresden. Där träffade hon maken Per, som är uppväxt i USA med svenska föräldrar, och trivdes jättebra. Tankarna på att flytta hem till Sverige kom först när dottern Julia föddes.
– Efter att ha skypat med familjen i Trollhättan i princip varje dag kände vi att det var dags att flytta hem igen.

Hon studerar flageller, det vill säga ”cellsvansar” som förekommer hos vissa celler. Flagellerna kan till exempel fungera som en propeller och göra så att cellen kan simma.  De flesta som forskar på flageller tittar på grönalger, men Johanna Höög har också studerat parasiten som orsakar afrikansk sömnsjuka. Hennes resultat visade att flagellerna hos dessa båda organismer ser väldigt olika ut, och hon ställde sig då frågan hur flageller i mänskliga celler är uppbyggda. Men några sådana studier har inte genomförts.
– Därför har jag startat ett helt nytt forskningsområde, säger hon med ett leende.

En typ av mänsklig cell som har den lilla propellersvansen är spermier, vilket gör dessa perfekta att studera. Genom att kartlägga hur flagellen är uppbyggd och till exempel jämföra friska spermier med infertila, skulle man kunna ta reda på var problemet finns.
– Vi kan till exempel titta på infertila spermier som simmar i en cirkel istället för rakt fram. Vad är det som inte fungerar? Vilken del av motorn saknas?

Johanna Höög är taggad att komma igång med forskningen, så snart det nya instrumentet kommit och hon fått etiskt tillstånd för att studera mänskliga celler. Något som inte behövdes när hon började kolla på dessa i USA.
– Det ska bli jättespännande att få sätta igång och titta på mänskliga celler, där vi kan hitta helt nya grejer och se saker som ingen annan sett.