Forskar i växtriket för nya mediciner

Mate Erdelyis forskning försätter honom i en del annorlunda situationer. Till exempel hur man bäst får massajernas healers att berätta om sina naturläkemedel. Projektet handlar om att undersöka afrikanska naturläkemedel och växter för att hitta verksamma substanser mot malaria, cancer och tuberkulos.

Arbetet är inte helt okomplicerat. Mate Erdelyi och hans kollegor är beroende av att lokala doktorander får information från naturläkarna.

– De skulle aldrig berätta något för mig. Och de är inte överförtjusta i att vi plockar deras medicinska växter. Så det har varit vissa häftiga situationer. En gång fick gruppen betala sig ur situationen.

Hans grupp vid institutionen för kemi och molekylärbiologi arbetar i Kenya, Tanzania och Uganda där unga forskare hämtar in växterna. Sedan extraheras verksamma substanser och bedöms. Ett stort antal molekyler har visat sig aktiva och testas nu vidare. Det finns växtfamiljer som forskarna vet har antimalariaeffekt. Är de för toxiska för att bota malaria skulle de kunna användas mot cancer.

– Om växter används som naturläkemedel finns en stor chans att de har biologisk effekt. De flesta av de läkemedel som vi använder kommer historiskt sett från naturen. Bara tio procent av alla växter har undersökts, så det finns hur mycket som helst att hämta.

Projektet innebär också att unga afrikanska doktorander kommer hit och arbetar med teamet i Göteborg.

– Doktoranderna lär sig ett arbetssätt som de tar med sig hem. Detta kan springa iväg till något riktig stort och bra. Det är ett vetenskapligt intressant projekt, som också har en enorm samhällspåverkan.

Han känner för dessa unga doktorander; han valde själv sin livsbana redan under tonåren i Ungern.

– Det låter kanske otroligt, men jag visste redan vid min andra eller tredje kemilektion att det var detta jag skulle ägna mig åt.

Ett annat av Mate Erdelyies projekt handlar om antibiotikaresistens – ett av världens största folkhälsohot. Hans team samarbetar med kinesiska forskare och försöker angripa problemet på ett nytt sätt.

– Vi försöker utveckla nya molekyler som stoppar det enzym som bryter ner antibiotika. Om vi lyckas skulle vi kunna använda gamla läkemedel trots resistens. Vi måste tänka på andra sätt än vad man gjort de senaste 70-80 åren.

Ett tredje projekt som Mate Erdelyis forskargrupp driver handlar om halogenbindning. ”Egentligen vårt största område” säger han.  Det är en kemisk interaktion som varit känd ända sedan 1800-talet, men som forskarna inte förstått hur den skulle kunna användas praktiskt förrän i slutet av 1990-talet.

Nya analystekniker och ett interdisciplinärt arbetssätt har gjort det möjligt för att hans forskargrupp att börja utveckla det han kallar för ett molekylärt verktyg. Det skulle kunna göra alla typer av läkemedel effektivare så att man kan använda mindre mängd och få färre biverkningar.

– Det handar om att utveckla en ny kommunikationsväg – som att uppfinna internet. Om vi lyckas skulle det vara väldigt användbart.