Luftföroreningar dödar miljoner

Indien är en hotspot för luftföroreningar, inte bara i storstäderna. Sedan ett drygt år tillbaka har Göteborgs universitet etablerat en forskningsstation i det så kallade Indo-Gangetic Plains-området, som sträcker sig från Pakistan och de norra delarna av Indien till Bangladesh längs floden Ganges. Omkring 700 miljoner människor bor i området, många på landsbygden där de försörjer sig som bönder.

Orsaken till den dåliga luftkvaliteten i Indo-Gangetic Plains-området är framför allt den omfattande eldningen med biobränsle. Här eldar man med ved, kol, kogödsel och andra biobränslen för att laga mat och värma upp sina hus under vintern. Halterna av föroreningar som sot, atmosfäriskt brunt kol (brown carbon) och ozon är lika höga på den indiska landsbygden som i folkrika Beijing. Något som i högsta grad påverkar människorna som lever där.
– Luftföroreningar är ett av de största dödliga hoten mot människorna på jorden. Varje år dör åtta miljoner människor i förtid efter att ha utsatts för luftföroreningar inomhus och utomhus, säger Ravi Kant Pathak.

Han är universitetslektor vid Göteborgs universitet och ansvarig för arbetet vid forskningsstationen i norra Indien. En del av arbetet består av att samla in och analysera data över luftkvaliteten i området. En annan del handlar om att informera och utbilda det lokala samhället, för att på så sätt öka förståelsen för problemet och tillsammans hitta lösningar. Göteborgs universitet driver stationen, men har samarbeten med såväl lokala organisationer i området som med andra lärosäten och samarbetspartners i världen.

– Luftkvalitet är inte bara en nationell fråga, utan berör oss alla. Luftföroreningar transporteras långa sträckor i atmosfären, och känner inte av några nationsgränser. Vi försöker nu med hjälp av egen och andras forskning visa hur man kan undvika den här typen av föroreningar.

Luftföroreningar påverkar inte bara vår hälsa genom att vi andas in farliga partiklar. De påverkar också klimatet, vilket indirekt påverkar vår hälsa. Till exempel inverkar luftföroreningar på molnbildning, vilket gör att nederbörden påverkas. Dessutom gör utsläppen av luftföroreningar att ozon bildas, som kan skada grödorna.
– I en region där många lever av sitt jordbruk kan det vara katastrofalt, säger Ravi Pathak.

En annan viktig aspekt på luftföroreningar är genusperspektivet. I fattigare områden är det framför allt kvinnorna som lagar mat över öppen eld – en eld som direkt påverkar deras hälsa. Kvinnor riskerar i större utsträckning att dö i förtid på grund av de hälsofarliga föroreningarna som vedeldning ger, vilket också gäller för deras småbarn.
– Nästa generation påverkas av luftföroreningar, innan de ens börjat gå.

Även i Sverige eldar vi med ved, och enligt Naturvårdsverket dödar vår vedeldning cirka 1 000 personer i förtid varje år. Ravi Pathak tror att vedeldning kommer att bli vanligare i Sverige, eftersom vi har som mål att öka andelen förnybara energikällor och minska fossila bränslen till år 2030. Men frågan är vad som då händer med luftkvaliteten i Sverige?
– Vi kommer att kunna använda oss av våra resultat från Indo-Gangetic Plains-området för att förutspå hur luftkvaliteten påverkas i Sverige om vedeldningen ökar, och vilken påverkan det får på oss människor.