Ordföranden som får tiden att räcka till

I fikarummet på institutionen för kemi och molekylärbiologi skiner Sebastian Ibstedts doktorandkollegor upp när de får höra att han ska vara med i Science Faculty Magazine: ”Nu kommer du att bli känd!” Han ler åt dem, tar sitt kaffe och går ut i vårsolen på gården utanför.
– Mina kollegor tycker nog jag är lite excentrisk. För två år sedan började jag till exempel med polyfasisk sömn. Det innebär att man sover färre timmar på natten, plus någon tupplur på morgonen. I morse gick jag upp klockan fyra. Det har inte bedrivits jättemycket forskning på vad polyfasisk sömn gör med kroppen, så man blir kanske knäpp av det, säger han och skrattar.

DEN EXTRA TIDEN som Sebastian Ibstedt får kommer väl till användning. Utöver att han är forskarstuderande är han sedan hösten 2013 ordförande i Naturvetenskapliga doktorandrådet, och ägnar mycket av sin tid åt att arbeta med att förbättra doktorandernas villkor.
– Det är roligt att kunna vara med och påverka och man lär sig mycket av att se hur det ser ut bakom kulisserna. En fråga som jag tycker är viktig är det oroande faktum att många av doktoranderna upplever ohälsosam stress. Här finns mycket som kan göras för att förbättra arbetssituationen.

Efter fyra års studier i molekylärbiologi i Lund sökte sig Sebastian Ibstedt till Göteborg och studerade fysik och teologi, och efter att sedan ha avslutat masterprogrammet i systembiologi fick han en doktorandanställning vid dåvarande institutionen för cell- och molekylärbiologi. Han firade det med att ta mc-körkort.

SEBASTIAN IBSTEDTS FORSKNING handlar om jäst. Han undersöker tungmetalltoxiciteten ur ett cellulärt och evolutionärt perspektiv.
– Vi vet att många metaller påverkar organismer negativt, men vad som händer i cellen är i många fall oklart. Jag vill förstå hur proteinernas tredimensionella struktur påverkas av metaller och andra gifter. Genom att undersöka varför vissa proteiner är känsligare mot metaller än andra hoppas vi lära oss mer om vad som kännetecknar känsliga proteiner även i andra organismer och miljöer.

SEBASTIAN IBSTEDT ÄR även intresserad av att förstå den genetiska orsaken bakom variationen i känslighet mot olika metaller och andra gifter hos naturligt förekommande jäststammar. De evolutionära mekanismerna för hur variation i en population uppstår och gör att vissa individer gynnas är relevanta även för att förstå hur cancerceller uppkommer.
– Om de närliggande målen med forskningen är många, är de möjliga tillämpningsområdena ännu fler. Det känns som meningsfulla frågeställningar, både ur ett miljöperspektiv och ur ett hälsoperspektiv.