Skolelever undersöker molekylernas värld

Eleverna tycker att det är roligt att det är riktiga forskare som kommer till deras klassrum. Deras associationer till forskare är ofta synonyma med bilden av en nobelpristagare som ju ofta är en äldre man. Men i själva verket kan ju forskare vara både unga och gamla, kvinnor och män, säger Viktoria Hurtig pedagog på Universeum.

I ETT AV laborationerna tar eleverna fram dna från sina egna munceller. Laborationen inleds med en introduktion om vad dna är, var det finns och varför det är viktigt i brottsutredningar. Att man idag kan analysera dna som man har hittat på en brottsplats beror på att man har utvecklat tekniker som gör det möjligt att både isolera och analysera små mänger dna. En viktig analysmetod för att kunna göra detta är PCR, som står för polymeraskedjereaktion. Denna metod kan man säga fungerar som en kopieringsmaskin för dna.

FÖR ATT FRIGÖRA munceller sköljer eleverna munnen med saltlösning och skrapar tänderna mot kindens insida. För att få fram dna:t ur cellerna värmer de sedan upp saltlösningen med cellerna till 99 grader. Då går cellens och cellkärnans väggar sönder och dna:t kommer ut. Provet ska också centrifugeras två gånger under processen. Därefter tar forskarna med sig proverna hem till Lundberglaboratoriet där en liten del av elevernas dna kopieras upp med hjälp av PCR.

– Själva kopieringen tar för lång tid, det blir timmars väntan, som inte hinns med i projektet. Istället tar vi med resultatet av kopieringen när vi kommer tillbaka till klassen och berättar hur väl klassen lyckats med uppgiften. Vi blandar proverna så att vi inte vet vems prov som är vems eftersom det inte är tillåtet att hantera proverna individuellt, säger forskaren Marie Kannius Janson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.

I EN ANNAN laboration ska eleverna spåra blodfläckar. Genom att spraya ämnet luminol på en misstänkt blodfläck kan man bestämma om det verkligen är blod. Järnet i blodet katalyserar en reaktion hos luminol som leder till att ljus sänds ut som ett blåaktigt sken.
– Om den misstänkta fläcken blir blå så är det en blodfläck. Det är samma metod som polisen använder i sina brottsutredningar. Sprayerna är konstruerade så att dna ska bevaras för att det ska vara möjligt att bestämma vem blodfläcken kommer ifrån, säger forskaren Jeanette Nilsson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.
Blodet som används i laborationen kommer från renar eller oxar, och kan köpas djupfryst i mataffären.

PROJEKTET BESÖKER tio till femton skolor per termin i Västra Götalandsregionen. I början av terminen inbjuds lärarna till en workshop och därefter blir det två laborationstillfällen för respektive klass. Mellan besöken får läraren också uppslag på ytterligare aktiviteter som de kan genomföra med sina elever.
– Vi vill ge eleverna en möjlighet att glänta på dörren till forskarvärlden och låta dem använda utrustning som skolor vanligtvis inte har tillgång till. Gensvaret från skolorna är oerhört positivt, säger Jeanette Nilsson.