”Vi måste minska föroreningarna nu”

Googlar man ”Per-Ola Norrby” kommer hans Twitter-konto upp som träff nummer fem. Börjar man läsa hans flöde slås man dels av hur aktiv han är, och dels hur han kastar sig mellan olika ämnen – ena stunden diskuterar hans USA:s lånetak, för att i nästa stund prata diskriminering med Jonas Gardell. Men mest av allt handlar hans inlägg om kemi.

– Twitter är fantastiskt roligt! Några timmar innan nobelpriset i kemi 2013 skulle tillkännages så skrev jag en tweet där jag faktiskt lyckades gissa rätt på två av de tre pristagarna. Jag fick ett antal nya följare efter det, säger han och skrattar.

Nobelpriset 2013 handlar om modellering av kemiska förlopp, ett område som Per-Ola Norrby har arbetat med under i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv som kemist. På grund av allergiproblem arbetade han allt mindre i laboratoriemiljö, hamnade närmast av en slump i molekylmodelleringsvärlden, och fick i stort sett på egen hand lära sig allt om datormodellering av kemiska förlopp.

Efter en postdok i Kalifornien i början av 1990-talet och tretton år i Danmark sökte han sig till en professorstjänst på Göteborgs universitet 2006. Det var i samband med det som han tog steget att börja arbeta mer med grön kemi, ett begrepp som myntades för tjugo år sedan i USA.
– Grön kemi handlar i korthet om att inte göra slut på råvaror och att inte smutsa ner, och i förlängningen om hur mänskligheten ska överleva. Vissa råvaror kanske räcker i 200 år, men för många andra måste vi hitta alternativ snart, och vi måste minska föroreningarna nu.

Sedan hösten 2013 har Per-Ola Norrbys arbete med modelleringar och grön kemi gjort att han har börjat arbeta deltid på AstraZeneca. Läkemedelsföretaget vill göra de kemiska reaktionerna så effektiva och rena som möjligt vid framtagning av nya läkemedel. Där kan Per-Ola Norrbys molekylmodelleringar spela stor roll för att förstå och förutsäga kemiska reaktioner. Detta arbete handlar om molekyler och deras spegelbilder.
– Många molekyler har spegelbilder, berättar Per-Ola Norrby. En enkel jämförelse är att det är som med kroppens vänstra och högra sida, där bara högerhanden passar bra in en högerhandske. De här molekylerna kan ha helt olika egenskaper i kroppen, och i läkemedelssammanhang kan det få svåra följder om egenskaperna för spegelbilden till en molekyl som används inte är klarlagda.

Ett av de mest kända exemplen på en sådan händelse är neurosedynskandalen på 1960-talet, då gravida kvinnors användande av Neurosedyn ledde till födslar av missbildade barn. Den verksamma molekylens spegelbild visade sig skada fostren.
– Målet i min forskning är att ta fram samhällsorienterad ren kemi. Ibland måste det få ta tid. I dag bedrivs forskningen ofta målinriktat och på kortare sikt, och då blir möjligheterna mindre för den nyfikenhetsdrivna långsiktiga forskningen, och för att följa upp intressanta upptäckter som inte är direkt relaterade till projektets mål.