Med havet som insats

Det duggregnar och dimman ligger tät över Fiskebäckskil, men ändå lyckas det lilla samhället med de vita trähusen som trängs uppe på klipporna se inbjudande ut. Det var hit, till Lovéncentret på Kristineberg, som forskaren Sam Dupont kom för tio år sedan.
– Jag hade tagit min doktorsexamen i Belgien och fick en postdoktjänst här. Tanken var att jag bara skulle stanna ett år, men jag blev kvar.

Att han stannat beror både på att han och hans familj trivs så bra i det lilla samhället, men också att han fått ägna sin tid åt att forska på sådant som han har tyckt varit intressant. Hans ena forskningsinriktning rör sjöstjärnor och ormstjärnor och deras förmåga att regenerera sig, det vill säga att det växer ut en ny arm om de blir av med en. Den andra, och den som han ägnat mest tid åt de senaste åren, är klimatförändringarnas påverkan på det marina djurlivet. I labbet odlar han olika typer av marina djur genom att låta blanda ägg och sperma från vuxna individer.
– De här hämtade jag från Norge i söndags, säger han och pekar på ett plåtkar fullt med sjöborrar.

Han är dock osäker på om de verkligen är könsmogna. Honorna och hanarna ser exakt likadana ut, och det är inte förrän de släppt sina ägg eller spermier som det går att se vilken sort det är. Han plockar upp en sjöborre för att se om han kan få ut några ägg eller spermier. Det visar sig vara en hona, och hon har mycket ägg. Sam Dupont ler.
– Nu kan jag fortsätta mina experiment i nästa vecka.

GENOM ATT STUDERA millimeterstora larver från tagghudingar som sjöborrar kan forskarna se hur olika typer av miljöförändringar påverkar arten, eftersom just larvstadiet är känsligt för oväntade förändringar.  Men att odla larver i laboratorier är inte så enkelt och med tanke på hur små de är, är det svårt att göra biologiska mätningar på dem. Till sin hjälp har forskarna bland annat ett avancerat så kallat konfokalmikroskop som använder laser istället för vanligt ljus, och som genererar tredimensionella bilder på larverna. På så sätt har forskarna bland annat kunnat studera hur matsmältningen fungerar, och visat att sjöborrarna har svårt att smälta föda när havet blir surare.

När Sam Dupont och hans kollegor började forska kring havsförsurning och dess påverkan på marina arter, var det inte särskilt många andra grupper som sysslade med den typen av forskning. Sedan dess har forskningen inom området exploderat, vilket gjort Sam Dupont och hans kollegor till experter inom området. I och med att Linnécentret för marin evolutionsbiologi (CEMEB) bildades 2008 och därmed tryggade finansieringen för tio år framöver, fanns möjligheter att göra saker lite annorlunda.
– När man inte behöver jaga finansiering hela tiden, går det att vara mer flexibel och testa lite galna idéer. Det är också då man blir mest framgångsrik inom forskningen.

I BÖRJAN AV SIN forskarkarriär var det framför allt nyfikenheten som drev honom. I dag är samhällsansvaret minst lika viktigt, och han ser forskningskommunikation som en viktig del av sin vardag. Därför deltar han i olika internationella sammanhang för att öka förståelsen för vad havsförsurningen får för konsekvenser för djurlivet i havet. Att använda sig av just havsförsurning är ett enkelt grepp, anser han.
– Till skillnad från global uppvärmning vilket kan vara svårt att förstå, är det lätt att se hur ett ökat utsläpp av koldioxid gör havet surare, säger han och skissar ner CO₂+H₂O= H₂CO₃ på ett papper, det vill säga koldioxid + vatten=kolsyra.

I december träffade han bland annat representanter för regeringen för att prata om vad som behöver göras.
– Jag upplever att det finns ett större intresse för frågorna bland politiker i dag än tidigare, och jag tror att om du höjer din röst tillräckligt mycket, så börjar folk lyssna.

NÄR HAN ÄR PÅ plats på Kristineberg spenderar han den mesta tiden på kontoret och skriver ansökningar, eller i labbet med sina marina djur. Men han tycker även att den sociala biten är viktig. När gästforskare är på besök är de ofta inbjudna till hans och hans fru Geraldines hus ”för det finns ju inte så mycket annat att göra häromkring” och han tycker att det är viktigt att vårda sina sociala kontakter.
– Du måste dela med dig av dina kunskaper till andra, och hitta nya kollegor runt om i världen. Det är en spännande del av jobbet.