Gårdagens odling inte alltid bättre
Allt fler efterfrågar ekologiskt odlade grönsaker, frukter och bär och gamla beprövade odlingsmetoder blir åter populära. Men var det verkligen bättre förr? Hortonomen Inger Olausson forskar kring trädgårdsodlingens växtskydd ur ett historiskt perspektiv.
– I början av 1900-talet rekommenderades besprutning av fruktträden med blyarsenat minst fyra–fem gånger om året mot angrepp av skadeinsekter, säger hon.
Inger Olausson guidar oss genom växthusen, som ligger idylliskt placerad precis intill ån Tidan i Mariestad. På andra sidan ån tronar Trädgårdens skola upp sig, där forskare och studenter inom områdena trädgård, landskapsvård och bygghantverk samsas. Solen ger skön värme även i kallväxthuset denna tidiga vårdag, där rädisorna börjat sticka upp ur jorden. Vi slår oss ner i växthuset, en hemtam miljö för Inger Olausson trots att hon egentligen inte befinner sig där särskilt ofta.
Hennes pappa var trädgårdsmästare och intresset har hon med sig sedan barnsben. Hon utbildade sig till hortonom vid Sveriges Lantbruksuniversitet, där hon också skrev sin avhandling om handelsträdgårdarnas utveckling under 1900-talets första hälft. Trädgårdsodlingens historia är okänd och ett forskningsfält som hon bara delar med några få andra forskare.
– Det är roligt men utmanande att ge sig in på nya områden, säger hon med ett leende.
I SITT NUVARANDE PROJEKT studerar hon trädgårdsodlingens växtskydd, och då främst den kommersiella odlingen. Hur angrepp av sjukdomar och skadedjur förebyggts och hanterats i odling av grönsaker, frukt, bär och blommor från 1800-talets början och fram till och med 1945. Då hade DDT införts i växtodlingen, vilket var ett oerhört effektivt bekämpningsmedel.
– DDT slog ju nästan ut allt, vilket innebar att även skadedjurens naturliga fiender försvann. Då fanns inget skydd överhuvudtaget, och det blev fritt fram för de skadedjur som lyckades undkomma giftet eller blev resistenta.
I slutet av 1800-talet lades stor vikt vid den importerade fruktens estetiska egenskaper, vilket bidrog till att svenska odlare började använda fler kemiska bekämpningsmedel.
INFÖRANDET AV DDT FICK inte bara konsekvenser för miljön utan påverkade även utvecklingen av andra växtskyddsmetoder. Redan under 1920- och 1930-talen forskades det intensivt i många länder på biologisk bekämpning, det vill säga där man i odlingarna för in naturliga fiender till skadedjuren. Ett sådant exempel är rovkvalster. All denna forskning upphörde när DDT infördes.
– Då DDT förbjöds på 1970-talet återupptogs forskningen, och då låg Sverige i framkanten inom området.
MEN HUR KOM DET sig att användningen av den här typen av giftiga kemikalier ökade inom trädgårdsodlingen? Inger Olausson berättar att det fanns flera orsaker. I slutet av 1800-talet ökade importen av trädgårdsprodukter, vilket förde in nya skadeinsekter och sjukdomar i landet och samtidigt gjorde att konkurrensen inom trädgårdsodlingen ökade. De äpplen som importerades hade nämligen en helt annan utseendemässig kvalitet än de inhemskt odlade.
– Det lades stort fokus på kvaliteten, och det gällde att frukten var av högsta klass för att kunna uppbringa ett bra pris.
DE IMPORTERADE FRUKTERNA var besprutade, ofta med bekämpningsmedel som innehöll arsenik. Det bidrog till att svenska odlare använde allt mer kemiska bekämpningsmedel, exempelvis den arsenikhaltiga färgen kejsargrönt, som sedan ersattes av blyarsenat och zinkarsenat. Ytterligare en orsak till en ökande användning av kemiska växtskyddsmedel var att odling i drivbänkar och växthus blev allt vanligare. Växthusen användes året om, och här överlevde inte bara växterna utan också skadedjur och sjukdomar, vilka bekämpades med bland annat nikotin, cyanväte, kvicksilver och formalin.
– Användandet av kemikalier ökade i samhället i stort, samtidigt som det var enkelt att bara spruta, gasa eller pudra på istället för att som tidigare klämma ihjäl insektslarver. Det blev också svårare att få arbetskraft när andra kunde erbjuda högre lön eller semester på sommaren, vilket gjorde att de gröna näringarna tvingades att rationalisera sina odlingsmetoder.
INGER OLAUSSONS FORSKNINGSRESULTAT ska så småningom mynna ut i en bok, som hon hoppas bli klar med under nästa år.
– Det blir ingen handbok, men förhoppningen är att den ska ge ett längre perspektiv på debatten om ekologisk eller konventionell odling och sprida kunskap om gamla odlingsmetoder som kan användas än i dag.
Trädgårdsodlingens växtskydd genom tiderna
VAR? På institutionen för kulturvård i Mariestad, som samlar forskning och utbildning inom trädgård, landskapsvård och bygghantverk.
HUR? Genom att studera allt ifrån trädgårdshandböcker till räkenskaper från enskilda företag. Det finns idag ingen samlad dokumentation kring trädgårdsnäringens historia.
VARFÖR? För att det saknas samlad kunskap om hortikulturhistoria och växtskydd genom tiderna, ett område som blir allt mer intressant i takt med att den ekologiska odlingen blir allt mer omfattande.
Inger Olausson
ÄR: Akademiforskare vid Kungl. Vitterhetsakademin och universitetslektor i kulturvård med inriktning trädgårdens hantverk vid Göteborgs universitet
ÖVRIGT: Ledamot i Kungl. Skogs- och lantbruksakademin samt i Kålrotsakademin, som främjar den svenska matens kulturarv. Visste du att det finns fler än 50 olika sorter av kålrot i Sverige?
Relaterade inlägg
