Ger historien nytt liv

Tillsammans med sin kollega Jonathan Westin dokumenterar han material från kyrkor digitalt med hjälp av foton och bygger sedan upp 3D-modeller av kyrkorna. I modellerna kan de sedan placera in föremål och visa sina tolkningar av hur de tror att kyrkorna kan ha sett ut och utvecklats genom åren.

– Den här modellen av Hemse stavkyrka på Gotland är uppbyggd av de 67 delar av kyrkan som finns kvar, berättar han och visar upp en färdig modell på sin dator. Kyrkorna kom till Sverige med kristendomens intåg, och i början var de byggda med jordgrävda stolpar och väggar som palissadverk. Allt eftersom århundradena går påverkades dock sättet att bygga kyrkor av en mängd faktorer.

På datorskärmen tornar kyrkan upp sig. Den saknar fönster men har däremot en tre meter hög dörr – som bara är 80 centimeter bred. Gunnar Almevik visar i modellen hur ljuset kan ha fallit in i byggnaden och bildat en tydlig ljuspelare i kyrkorummet.

– Målet är att kunna placera in autentiskt material i modellen. Då kan vi visa saker som hur ljussättningen var i förhållande till arkitekturen. Att testa olika saker i modellen blir en del av forskningsprocessen.

De sex olika kyrkorna i projektet sträcker sig byggnadsmässigt från 1100-talet till 1600-talet. Under de århundradena sker flera stora förändringar i hur kyrkor konstrueras och utvecklas. Den första stora förändringen är när kristendomen blir statsreligion under senare delen av 1100-talet och så kallade stavkyrkor slutar att byggas.

– Kyrkorna börjar byggas i sten – kyrkans makt ”petrifieras”, men i vissa delar fortlever träbyggnadskulturen. Här byggs istället timmerkyrkor som är tätare byggda än de gamla palissad- eller stavkyrkorna. På 1300-talet är kyrkan rik och stark, och kyrkorummen får större fönster och fler målningar med bibliska motiv på väggarna. Men när digerdöden slår till på 1360-talet tar det stopp och det byggs nästan inga kyrkor alls under de åren.

Först under 1400-talet kommer byggandet i gång igen. Arkitekturen blir mer avancerad, och gamla kyrkor får kryssvalv och stjärnvalv. Då har även skråväsendet kommit i gång vilket gör att kyrkorna blir mer professionellt byggda. Dock sjunker antalet kyrkor som byggs, och det är först på 1600-talet som det tar fart igen.

– Då är vi inne i reformationen. Kyrkorna har öppnat upp mellan koret där altaret är och långhuset där församlingen befinner sig, det finns predikstolar, bänkar och stora fönster som släpper in ljus, säger Gunnar Almevik.

Tidigare har rekonstruktioner av den här sortens miljöer ofta utsatts för kritik. Rekonstruktionerna har gjorts i publika sammanhang där slutanvändaren för forskningen till exempel är en museibesökare eller en historieintresserad allmänhet. Gunnar Almevik beskriver det som att det har funnits ett glapp mellan forskningsinformation och det publika.

– Kritiken har varit av slaget ”hur kan du veta att det såg ut så?”. Nu möjliggör tekniken att ställa frågor till bilden och att realisera och kommunicera olika bilder. Jag kan visa min tolkning, men det kan till exempel finnas flera möjliga alternativ. Och forskningen når ut till publiken. Det finns objekt som vi har scannat in som ligger i skyddade bergsrum i Tumba och på det här sättet gör vi källmaterialet tillgängligt.

I arbetet med att dokumentera kyrkorna använder Gunnar Almevik och hans kollegor ett antal naturvetenskapliga tekniker. Med hjälp av infrarött ljus kan de se saker som underliggande målningar, inskriptioner som inte är synliga i vanligt ljus och igensatta fönster.

– På det sättet kan vi få till en genuint tvärvetenskaplig forskning där vi bygger ihop olika delar, dels inom vår egen fakultet, dels mellan naturvetenskap och humanvetenskap.

I nuläget är arbetet fokuserat på att bygga upp en laboratoriemiljö och att knyta kontakter. Mycket handlar om att lära sig programvara samt samla information om träkyrkor i Norden för att identifiera byggperioder, var det har byggts och vilka tekniker som har använts.

– Det är grundforskning som gör att vi med trovärdighet kan göra tolkningar och påstå saker i våra modelleringar av kyrkorna, säger Gunnar Almevik.