Studenter med flyt

Det är slutseminarium och redovisningsdag. Masterstudenterna på 15-poängskursen Marine project – From idea to action har samlats i ett klassrum på Geovetarcentrum för att, inför varandra och läraren David Turner, berätta om resultat och erfarenheter från det marina projekt de själva fått utforma och genomföra.

Inför sista delen av kursen delades studenterna in i tre grupper. Varje grupp har varit ute med Skagerak för att undersöka tillståndet i Byfjorden och Havstensfjorden.

Kursen ger studenterna prakiskt erfarenhet.

Med hjälp av grafik och bilder redovisar grupp efter grupp metoder och resultat från provtagningar de förberett och sedan utfört i Byfjorden och Havstensfjorden under en dag i oktober. Frågor och svar avlöser varandra i klassrummet. Alla studenter är engagerade i diskussionen om upplägg, metoder och hur man kan värdera resultaten.
− Masterstudenterna har själva planerat sina projekt. Varje grupp har disponerat Skagerak under en heldag och tagit cirka 50 vattenprover i Byfjorden respektive Havstensfjord. De har talat om för kaptenen vart han ska åka och var någonstans vattenprover ska tas, säger David Turner, professor i marin kemi.

Vattenproverna har sedan analyserats för näringsämnena nitrat, fosfat, silikat och ammonium, medan CTD-profilerna gett en mer detaljerad information om till exempel temperatur och syrehalt. En av flera slutsatser är att Havstensfjorden är saltare på djupet än Byfjorden och även mer rik på syre.

Projekten har redan redovisats genom formella grupprapporter, som belyst projektplanering, provtagningar, beräkningarna och analyser om vad som fungerat bra och vad som fungerat sämre. Men även enskilda vetenskapliga rapporter har lämnats in. Och de skriftliga rapporterna kompletteras nu med muntliga redogörelser.

När den sista gruppen redovisat sitt projekt och släckt ner sin presentation smyger sig en svag doft av kaffe in i klasrummet. Det är dags för fikapaus med mackor och ett samtal om kursen som helhet tar vid. Nästan hälften av studenterna kommer från andra länder än Sverige. Artemis Karlatou Charalampopoulou är från Grekland. Hon uppskattar att kursen kopplar ihop utbildningen med samhället utanför.
− Det har varit väldigt spännande att jobba tillsammans på forskningsfartyget, men det har också varit värdefullt att få lära hur vi kan samarbeta med företag och myndigheter. Vi har besökt SMHI och länsstyrelsen, men jag hade önskat ytterligare studiebesök, säger hon.

Från vänster: Studenterna Fredrik Ryderheim och Artemis Karlatou Charalampopoulou är båda nöjda med kursen, som bestod av såväl praktiska moment som mätningar med en CTD som redovisning i klassrummet.

Under första delen av kursen har varje projektgrupp haft en mentor att vända sig till. Det är andra gången masterkursen ges och just mentorsdelen är något som kan förbättras, tror David Turner. Studenterna har upplevt att det varit svårt för mentorerna att ställa upp när det behövts. Annars är de nöjda med kursens upplägg.
− Det är uppfriskande att inte bara ha föreläsningar. Kursen har dessutom gett mig uppslag till min masteruppsats, säger en av studenterna.

David Turner är glad att kursen blivit så internationell.
−Vår målsättning var också att attrahera internationella studenter. Ungefär hälften av masterstudenterna har läst vårt kandidatprogram, men sedan kommer övriga från länder som till exempel Tyskland, England och Vietnam.

Masterstudenten Fredrik Ryderheim har tidigare läst kurser vid andra universitet.
− Det roligaste vi gjorde när jag läste ekologi i Lund var en tur till skogen. Här har jag varit en vecka vardera på fältstationerna på Tjärnö och Kristineberg och så nu en expedition med Skagerak. Man lär sig jättemycket och jag känner mig väldigt priviligierad, säger han.