Doktorandlivet får vänta

Per Sjögren hade egentligen tänkt gå vidare och doktorera efter sin master i matematik. Men under en arbetslivsmässa fick han kontakt med en representant för det multinationella företaget Jeppesen. Han kände till dem sedan tidigare, företaget är en av landets största arbetsgivare när det gäller optimering. Kontakten ledde till ett förslag om att göra examensjobbet där och när det var klart ett erbjudande om anställning.
– Det blir ofta lättare att plugga om du har jobbat innan och det gäller även för doktorander. Särskilt om du har jobbat inom besläktad industri. Jag tyckte att det var ett bra företag och jag fick jobba med det som jag faktiskt är utbildad till.

På hans avdelning har nästan alla en bakgrund inom matematiken. Per Sjögren arbetar med att utveckla optimeringsprogramvara för flygindustrin, främst program som hjälper bolagen att schemalägga piloter och kabinpersonal. Företaget har de flesta stora flygbolag som sina kunder och det behövs en hel del modellering av programvaran för att den ska passa varje enskild kund.
– Alla kunder har olika problem, de har olika antal flygplan, olika antal personal med olika kvalifikationer, olika fackliga avtal och olika nationella lagar.

Ända sedan barndomen har det varit självklart för Per Sjögren att ägna sig åt matematik.
– Det var det som roligast och det som jag var bäst på. Det abstrakta tänkande har alltid passat mig.
Men han är också musiker och har spelat valthorn sedan han var tio år, ett instrument som han fastnade för under en pröva-på-dag i kommunala musikskolan.
– Jag har hört från många att det inte är så ovanligt att kombinera matematik eller naturvetenskap med musik.

Han närde kanske en dröm om att bli professionell musiker men det blev inte så. Det var inte tillräckligt roligt att öva, konstaterar han så här i efterhand. Så musicerandet sker på fritiden, just nu i Göteborgs blåsarsinfonietta.

Nu har Per Sjögren arbetat på Jeppesen i sju år och han har inga direkta planer på att gå tillbaka till universitetet. Trots att de allra flesta av hans studiekompisar har doktorerat.
– Det är en lång utbildning och det är svårt att veta vad det skulle ge mig. Jag har fått väldigt mycket spetskompetens inom det jag håller på med här. Som doktorand får man mer av bredd – men förstås också spetskompetens inom det man forskar om.

Han är nöjd med det han arbetar med, han får kombinera sina intressen för programmering och matematik. Det är också givande med kundmötena, i lagom omfattning.
– Det är en bra symbios, det har fallit ut väldigt bra.