
Hon söker efter svaren på frågor som ännu inte ställts
Mikroskopi och skräddarsydda mikrometer-små kanaler är några av hörnstenarna i biologen Caroline Beck Adiels forskning. Med hjälp av dem kan hon studera enskilda celler för att förstå mer om olika sjukdomars uppkomst, och i förlängningen hur deras kliniska förlopp ser ut.
– Vi vet inte vad vi kommer att hitta, så vi kanske inte ens har en fråga ännu till de svar som vi kommer att få.
En timme i Caroline Beck Adiels sällskap går fort. Hon kastar sig sömlöst mellan att förklara den forskning som hon och hennes forskningsgrupp bedriver, till att visa de mikrofluid-system som de har konstruerat, till att berätta om sin disputation (”opponenten bröt benet så han fick vara med på videolänk från USA”) till att återge handlingen i den lego-film som hon och sexåriga dottern Ester håller på att göra.
– Jag blir alltid sådan här när jag har druckit kaffe, ursäktar hon sig med ett skratt. Men mitt liv är lite så, det är allt på samma gång.
I höstas blev det lite mer av allt på samma gång än det hade varit tidigare. Hennes ansökan till Vetenskapsrådet fick grönt ljus, och hon fick anslag för att under fem år fortsätta arbeta med sin forskning att utveckla mikrofluidik-system för läkemedelstestning och encellsanalyser. Att göra just studier på enskilda celler är en av nycklarna i hennes forskning.
– De här cellpopulationerna uppvisar samma medelvärde i sin respons fastän de är uppbyggda av subpopulationer, säger hon och visar en bild med tre helt olika sorters populationer. Med en encellsanalys går det att studera varje cells enskilda beteende och följa detta över tid.
Mikrofluidik-systemen utgörs av väldigt små kanaler, vanligtvis mellan 10 och 500 mikrometer breda. Forskarna skickar in olika lösningar i kanalerna för att stressa cellerna och styra hur miljön ser ut just där cellerna är placerade. Med hjälp av mikroskopi studeras sedan cellresponsen på encellsnivå. Det kan till exempel handla om att studera mängden och lokaliseringen av ett specifikt protein inuti cellen eller hur en hel cell ser ut, hur den delar sig och hur den rör sig.
– Målet är att få ökad basal förståelse för cellernas respons till olika miljöer och ämnen samt hur de interagerar sinsemellan, och en hel del är kopplat till cellernas metabolism. På det sättet hoppas vi få större kunskap om olika sjukdomars kliniska förlopp. Det kan röra sig om till exempel prostata- eller sarkomcancer eller typ 2-diabetes.
Hon leder forskningsgruppen för biologisk fysik tillsammans med sin kollega Mattias Goksör. Att hon är biolog och han fysiker gör att gruppen fungerar som en tvärvetenskaplig forskningsgrupp inom institutionen. De har ägnat mycket tid åt att studera så kallade glykolytiska oscillationer. Det är koncentrationssvängningar av bland annat nedbrytningsprodukter som kan uppstå i cellen när den bryter ner glukos, något som kan ha en koppling till hur kroppen utsöndrar insulin.
– Tidigare har vi använt enbart jästceller i detta projekt. Nu har vi möjligheten att använda mammala celler, det vill säga celler från däggdjur. Det gläder ju mig som biolog, jag känner ”mammalieceller, det kan jag!”, säger hon och skrattar.
Gruppen tillhandahåller de fysikaliska teknikerna, och applikationerna återfinns inom biologi alternativt inom life science, vilket resulterar i många samarbeten. Nyligen blev gruppen till exempel kontaktad av en fransk forskare som vill göra analyser av kiselalger, en encellig organism som har visat potential som en framtida energikälla.
Caroline Beck Adiels disputerade 2008 och sökte en interdisciplinär postdok-tjänst förlagd till institutionen för fysik. Hon rekryterades som senior forskare till institutionen 2012 när Mattias Goksör blev prefekt och behövde stöd i forskningsutvecklingen för sin grupp och gruppens doktorander. Med sin bakgrund som biolog fungerar hon bland annat som en brygga mellan kollegorna på sin institution och andra biologer.
– Jag tycker om konceptet när man kommer från helt olika bakgrunder. Forskningsområden möts och ämnen angrips från olika håll. Inga frågor är dumma.
Att vara biolog på en renodlad fysikinstitution är inte alltid det lättaste, men Caroline Beck Adiels räds inte utmaningar. Som när hon var på intervju för sin postdok-tjänst och fick frågan om hon skulle våga plocka isär ett mikroskop.
– ”Det är klart att jag kan plocka isär det, men jag kan inte lova jag får ihop det igen” svarade jag. Jag tror att man måste våga och tänka att man löser det. Man får titta i verktygslådan och jobba utefter det. Deal with it bara!
Caroline Beck Adiels
Ålder: 39 år
Yrke: Forskare vid institutionen för fysik i området biologisk fysik
Familj: Martin och två barn, Ester och Tage
Fritidsintressen: ”Just nu är det mycket renovering av 60-talshuset och fysiskt arbete i trädgården, annars fylls energin på med ’frilufsande’ i alla olika former och socialt umgänge med vänner och familj”.
Förebilder: ”Oj… det blir många namn! Jag har olika förebilder i olika sammanhang. Ingen jag mött har ’the whole package’ utan avkall har behövt göras på olika plan, men inspirerad kan man alltid bli.”