Att lära sig lära ut naturvetenskap

Vi träffar Alexina Thorén Williams på hennes gamla arbetsplats och tillika nya studieplats, science centret Universeum i Göteborg. Sedan 2015 är hon doktorand vid forskarskolan CUL på Göteborgs universitet, och studerar hur blivande lärare planerar och genomför undervisning med inbjudna skolklasser på Universeum.
– Jag vill ta reda på hur de tar sig an och resonerar kring ett naturvetenskapligt innehåll i grupp, och vad det får för konsekvenser för deras undervisning. Det är otroligt lärorikt för dem att göra moment i en ny miljö, där de själva inte valt innehållet och där de inte känner eleverna.

Alexina Thorén Williams hade arbetat som grundskollärare i många år när hon 2011 sökte och fick tjänsten som pedagog på Universeum. I början innebar arbetet framför allt att ta emot skolklasser och lärare inom ramen för Universeums egna fortbildningsaktiviteter, men det övergick snart till att även inkludera lärarstudenter från Göteborgs universitet.
– Det var spännande att se hur lärarstudenterna tog sig an innehållet i miljöerna, men det väckte också många frågor. Hur kommer det sig att de gör på just det här viset, och hur gör de när innehållet är svårt?

Nyfikenheten och det faktum att nästan all forskning som finns på science centers handlar om elever och allmänhetens lärande, gjorde att Alexina såg en möjlighet att undersöka lärarstudenternas lärprocess ytterligare. Nu är hon halvvägs genom sin doktorandperiod, och på väg att skicka in sin första vetenskapliga artikel.
– Man brukar väl säga att skriva den första artikeln är som att vara gravid med en elefantbebis – det känns som om det tar en evighet innan den är klar, säger hon med ett leende.

Alexina THORÉN WILLIAMS har fokuserat på grupper av lärarstudenter som lär sig naturvetenskap och att undervisa i naturvetenskap tillsammans, och undersöker bland annat på vilket sätt det kollektiva lärandet uppstår. Något som också påverkas av vilken typ av lärarstudenter gruppen består av. Till Universeum kommer flera olika grupper av lärarstudenter med olika bakgrund och förkunskaper.

Två grupper läser grundlärarprogrammet mot årskurserna förskoleklass till årskurs 3 eller årskurs 4 till 9, och har en relativt liten del naturvetenskap i sin utbildning. En tredje grupp läser KPU, det vill säga en pedagogisk påbyggnadsutbildning för de som redan har en ämnesexamen, och ska bli högstadie- eller gymnasielärare. Det faktum att en del studenter knappt närmat sig naturvetenskap tidigare medan andra är disputerade inom ett naturvetenskapligt ämne påverkar i hög grad hur de tar sig an uppgiften. Men det innebär inte att det är en enklare uppgift för gruppen med en naturvetenskaplig bakgrund, menar Alexina Thorén Williams.
– Momentet involverar många saker som gör att det blir en utmaning för studenterna, som kräver såväl ämneskunskap som pedagogiska kunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper.  Det är otroligt lärorikt att genomföra undervisning i en ny miljö, där de inte själva valt innehållet, inte känner eleverna sedan tidigare och dessutom har andra besökare att ta hänsyn till.

Utöver sina forskarstudier är hon också kursledare för kursen Hållbar utveckling med människan i centrum. En kurs som cirka 300 ämneslärarstudenter läser varje år, där de bland annat får lära sig om FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 samt didaktiska perspektiv och verktyg för undervisning i skolan.
– Engagemanget har ökat sedan kursen infördes 2014, vilket säkert kan kopplas till de utmaningar som vi står inför, med bland annat klimathot, överkonsumtion och ökad segregering och sociala klyftor i samhället. Hur hanterar du det som blivande lärare? Du måste vara medveten om att du har ett ansvar, och kunna koppla det till dina egna undervisningsämnen.

Utmaningarna för morgondagens lärare är stora, inte minst inom naturvetenskap. Hur väcker man ett intresse, och upprätthåller det? Antalet studenter i Sverige som läser naturvetenskap på universitetsnivå har stadigt minskat de senaste decennierna, samtidigt som det finns ett stort behov av utbildade naturvetare i samhället. Nyckeln är inspirerande lärare, tror Alexina.
– Det är viktigt att som lärarutbildare se hur vi kan stötta blivande lärare och vilken support vi kan ge dem, för att de ska kunna undervisa och inspirera. För ingen kommer någonsin att glömma en riktigt bra lärare!