Där naturvetenskap möter humaniora

Sedan fem år tillbaka har studenter på fakultetens masterprogram läst två obligatoriska kurser; dels en kurs i vetenskapsteori och dels en i statistik och försöksplanering. Men från och med hösten 2012 flyttades kurserna till fakultetens kandidatprogram.
– Studenterna behöver få med sig den här kunskapen tidigare i utbildningen, innan de gör sitt självständiga arbete. Dessutom ansågs det viktigt att alla studenter får ta del av kurserna och inte bara de som fortsätter på masternivån, säger Marie Strandevall, utbildningsledare vid naturvetenskapliga fakulteten.

CHRISTOPHER KULLENBERG, forskare på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, är kursledare för kursen i vetenskapsteori. Hans entusiasm inför kursen går inte att ta miste på.
– I mötet mellan naturvetenskap och humaniora uppstår många spännande diskussioner. Risken finns annars att ämnena hålls isär, trots att kopplingen mellan dem är så uppenbar. Ta till exempel våra dagstidningar, där kulturartiklar finns på ett visst ställe och nya naturvetenskapliga rön på ett annat, trots att naturvetenskapliga upptäckter kan få stora kulturella och samhälleliga konsekvenser.

Kursen inleds med grundläggande vetenskapsfilosofi, för att sedan beröra bland annat vetenskapshistoria, forskningsetik och kopplingen mellan vetenskap och genus. Under sju seminarier diskuterar studenterna bland annat olika forskningsetiska dilemman, kopplade till exempel från det egna huvudämnet.

ANNA-MARIA FAHL är en av studenterna som läste vårens kurs. Hon var skeptisk till kursen innan den startade, men ändrade snabbt uppfattning.
– Jag vill ju läsa naturvetenskap, och visste knappt vad vetenskapsteori var för något. Men sedan lade jag ner mycket tid på kursen, och kunde inte sluta läsa de valfria texterna i kurslitteraturen.
Att kursen behövs är hon helt övertygad om, och hon kan redan se nyttan av kursen. Att dessutom få läsa en kurs med ett annorlunda upplägg och mycket utrymme för diskussion var extra roligt, tyckte hon.

CHRISTOPHER KULLENBERG upplever att seminarierna ger ett stort mervärde för studenterna – även för de som inte är lika aktiva – vilket märks på den skriftliga hemtentan. Något annat som varit särskilt värdefullt för resultaten har varit införandet av peer-review på övriga skriftliga uppgifter.
– Peer-review-systemet har gett mycket positiva resultat, och arbetena har hållit mycket högre kvalitet än tidigare år. Studenterna har också upplevt det som positivt, säger Christopher Kullenberg.

Han är imponerad över studenternas prestationer, och tycker att de naturvetenskapliga studenterna klarar sig minst lika bra som studenter inom de humanistiska ämnena. Kursen är en av hans favoritkurser att undervisa på.
– Det är oerhört givande att kunna skapa ett forum där naturvetenskap och humaniora möts, vilket förbises så ofta. Det skulle behövas på många fler ställen.