Ett fönster mot naturvetenskap

Med pipetter och laboratorieutrustning på bänkarna framför sig är gymnasisterna i labbsalen på Botanhuset snart redo att ta itu med uppgifterna de fått. Eleverna från Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg och gymnasieskolan Mimers hus i Kungälv lyssnar intresserat när forskaren och läraren Henrik Aronsson går igenom dagens experiment.

− På en brottsplats tar man DNA-prover för att kunna få fast den skyldige. Det man analyserar då är oviktigt DNA, skräp-DNA, som skiljer sig från person till person. Men vi ska använda en annan teknik idag för att skilja mellan olika DNA och ni ska få undersöka tre prover för att hitta den bakterie som har infekterat en värdorganisms sår, säger Henrik Aronsson, som är projektledare för satsningen Fönster mot naturvetenskap.

MEN FÖRST BLIR det övning i att använda pipetter på rätt sätt. Tre tjejer från Mimers hus lutar huvudena tätt ihop och turas om att suga upp vätska med en lång pipett. Viktoria Wall, en av tjejerna, konstaterar att det fungerar bra även om pipetterna är lite mer avancerade än de som används i skolan.

− Jag vet inte om jag vill satsa på naturvetenskap men det är spännande och intressant att vara här, säger Carolina Rönnewall, som sitter bredvid Viktoria. Snart ska de tillsammans med klasskamraten Carolina Jansson ge sig på den verkliga laborationen som går ut på att lista ut vilken bakterie som är den skyldige genom att klippa isär DNA och sedan jämföra olika bitar.

− Det är en rolig uppgift, man har ju sett hur de testar DNA i amerikanska filmer men man vet ju egentligen inte hur DNA-tester går till, säger Carolina Jansson som tycker att det är kul att få komma till ett universitet. En bit längre bort står hennes lärare Glenn Börjesson och förklarar uppgiften för en annan grupp.

− Det här är ju ett jättebra initiativ! Det enda som är synd är att inte ännu fler kunde få vara med. Jag vet klasser som ville komma hit men som inte fick någon plats.

UNDER DEN VECKA som Fönster mot naturvetenskap pågår finns utrymme för drygt 900 elever från klasser runtom i regionen att välja mellan olika experiment; alltifrån att konservera gamla föremål eller göra geologiska kartor till att analysera stimulerande drycker eller bättre lära känna havet.

− Det här har efterfrågats av skolorna, att gymnasielever får komma in och se vad ett universitet är, träffa forskare och få möjlighet att pröva ett laborativt moment som man inte har möjlighet att utföra på sin egen skola, säger Henrik Aronsson.