Från avslag till stor framgång

Karl Börjesson ropar ut i korridoren på åttonde våningen på Kemihuset på Campus Johanneberg:

– I’ll be with you in a second, Alexei!

Alexei är doktorand, och den andre som har anställts i kemisten Karl Börjesson nybildade  forskningsgrupp. Sedan tidigare ingår även en postdoktor i gruppen som är så ny så att den faktiskt knappt ens existerar ännu.

– Kontraktet för forskningsmedlen är inte påskrivna ännu. Men Vetenskapsrådet  har gått ut med det på sin hemsida så jag litar på att det är som det ska, säger Karl Börjesson och ler.

När vi träffas har det bara gått knappt två veckor sedan han fick beskedet att han skulle få upp till 14 miljoner kronor i fem år i stöd från Swedish Foundations ’ för sin forskning. Grunden var att Karl Börjesson sökte ett så kallat starting grand från Europeiska forskningsrådet, ERC. Konkurrensen om ERC:s forskningsanslag är stenhård, och han föll precis på målsnöret i urvalsprocessen. Men svenska Swedish Foundations ’ tog ERC:s utvärdering till grund och beslutade att de skulle ge Karl Börjesson anslag i fem år.

– ERC är otroligt noggranna i sina bedömningar och gav mig det högsta betyget, A. Swedish Foundations ’ har inte möjlighet att göra samma bedömningar, och kände att de kunde använda ERCs utvärdering. Det känns fantastiskt, min forskning är säkrad för flera år framåt och jag har möjlighet att planera och att bygga upp min egen grupp.

Karl Börjesson är disputerad i fysikalisk kemi och han ser sig själv som en kemist som verkar i gränslandet mot fysik.

– Jag gillar att kemi handlar om att bygga saker. Det är lite som med mekano eller lego, fast jag bygger molekyler – om jag vill ha en viss sorts molekyl så bygger jag den.

Den forskning som Karl Börjesson arbetar med handlar om ljus och så kallade exciterade tillstånd. De beskriver alla tillstånd när en atom eller molekyl har en högre energi än i sitt grundtillstånd. I sin forskning ger Karl molekyler energi, och han vill kunna styra vad som händer med den energin. I korthet: hur bär man sig egentligen åt för att få molekyler att göra som man vill?

Områden där resultaten av Karl Börjessons forskning kan komma användas är till exempel i skärmar till mobiltelefoner. Han poängterar dock att det är en relativt lång väg kvar till de användningsområdena.

– Jag studerar den fysikaliska processen kring ljusemissionen. Jag hoppas att jag och min grupp ska kunna producera resultat som i längden kommer att vara praktiskt användbara och föra applikationerna vidare.

Sin postdok-tjänstgöring gjorde han på Strasbourgs universitet, känt som ett av de absolut bästa i världen inom kemi. Det blev extra tydligt under den period då Karl Börjesson var där – en höstdag 2013 kom beskedet att hans korridorsgranne professor Martin Karplus hade tilldelats det årets Nobelpris i kemi.

– Plötsligt blev det ett väldigt hullaballo i korridoren! Men Karplus var inte på plats på sitt kontor, så hans telefon stod och ringde hela dagen. Och det kom in folk med så här stora kameror, säger Karl och måttar över en halvmeter med händerna.

2014 var han tillbaka i Göteborg, och förra våren fick han Ingvar Carlsson Award , forskningsmedel som gjorde att han hade möjlighet att etablera sig som forskarassistent. Medlen är villkorade med att den som får dem måste byta avdelning eller rentav universitet. För Karl Börjessons del innebar det att han flyttade från Chalmers till Göteborgs universitet i september 2015.

– Jag tror att det är bra att byta miljö, att forskning mår bra om man får input av helt andra forskningsområden än de man arbetar med. När man arbetar med samma sak länge så tror jag att det kan bli lite uttömt. På den institution som jag arbetade vid på universitetet  i Strasbourg fanns det inte två forskargrupper som gjorde samma sak.