Ha pippi på fåglar

Larmet går. En ovanlig citronärla har skådats i Kungsbackatrakten och plötsligt plingar det till i mobiltelefoner runt om i landet. Snart söker sig en strid ström av människor ner till strandängarna vid Kungsbackafjordens naturreservat.

Om fågelskådning förr ansågs som kufigt är det numera salongsfähigt och lite häftigt. Allt fler lockas ut i naturen för att spana efter flygande rariteter, och fågelföreningar som Club 300 växer stadigt i medlemsantal. I vår har också SVT hängt på trenden och storsatsar på svenskarnas nyvunna fågelintresse med realityserien ”Det stora fågel-äventyret”.

En anledning till fågelskådar-trenden ligger i den nya it-tekniken, tror forskaren Donald Blomqvist på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det är så lätt att skaffa sig kunskap om fåglar via mobilen idag, säger han. Det skapar också ett tävlingsmoment, att du snabbt kan visa för många andra att du sett en ovanlig art.

Till det kommer också det ökade intresset för fotografering där det numera är lätt att sprida sina bästa fågelbilder via sociala medier.
– Fågelskådning kan också fungera som en slags mindfulness. Att spana efter fåglar i naturen blir en välbehövlig avkoppling och en skön kontrast till den stressade vardagen, tillägger kollegan Angela Pauliny.

Angela Pauliny är molekylärbiolog och använder sig av molekylära metoder för att besvara evolutionära frågor. Donald Blomqvist studerar evolutionär ekologi och är intresserad av livshistoria och reproduktionsbeteenden. Tillsammans med sitt forskarlag har de fått stor internationell uppmärksamhet för sina studier kring sambandet mellan stress och åldrande, inklusive varför arter som skaffar färre ungar tenderar att leva längre.

Genom sina studier av till exempel vitkindade gäss och kärrsnäppor upptäckte forskarna att en viktig förklaring till varför vissa individer åldras snabbare än andra beror på hur långa telomerer de har. Telomerer är ändarna på våra kromosomer som skyddar dem mot nedbrytande faktorer som exempelvis stress. Ju längre telomerer – desto bättre skydd och friskare liv.

Längden på telomererna varierar mycket mellan olika individer, även bland dem i samma ålder. Det beror dels på hur långa telomerer vi ärvt från våra föräldrar och dels på hur mycket stress vi utsatts för.
– Den här processen ser likadan ut för människor. Så det är en viktig upptäckt med tanke på att många av oss lever stressiga liv idag, säger Angela Pauliny.
– Vi kan lära mycket av fåglar, poängterar Donald Blomqvist. I vår grundforskning jobbar vi vidare med stress och reproduktion, hur parningsbeteenden ser ut och varför vissa populationer förändras eller kanske dör ut.

Att forskarna nu får dela sin passion för fåglar med fler hobbyskådare ute i naturen tycker de mest är positivt. Det bidrar till ett mer engagerat naturvårdsarbete, menar de.
– När du vet vad en fågel heter, hur den ser ut och du får en relation till den då ökar också din benägenhet att skydda den. Att fler fågelskådar bidrar till att fler vill värna om den biologiska mångfalden, säger Donald Blomqvist.

Men det finns även negativa aspekter.
– De flesta visar stor hänsyn men det finns avarter. Vissa ser det bara som ett samlande och bryr sig inte om ifall en fågel är i dåligt skick eller om de stör häckningen, säger Angela Pauliny.
– Det har faktiskt hänt att vi inte kunnat bedriva vår forskning utan tvingats avbryta arbetet då det kommit alldeles för många människor till en plats med häckande fåglar. Risken är ju att ungarna inte överlever om fåglarna blir störda.

Förhoppningsvis blir årets fältarbete lugnare. Angela Pauliny och Donald Blomqvist är mitt uppe i de sista förberedelserna inför avfärden till Halland och de vidsträckta havsstrandängarna. Fyra till sex veckor tillbringar de här varje vår för att göra beteendeobservationer, ringmärka fåglar och ibland ta blodprov för genetiska analyser.
– Det är årets höjdpunkt som genererar nya idéer för forskningen, konstaterar Donald Blomqvist. I år riktar vi in oss på tofsvipor. Genom tubkikare ska vi studera hur miljömässiga stressfaktorer påverkar föräldrarnas beteenden och vad ungarna gör.

Forskningen kring telomererna går också vidare.
– Vi har breddat studien, berättar Angela Pauliny. Nu tittar vi också på reptiler och fiskar. Människor slutar ju växa men dessa djur fortsätter växa hela livet. Hur bevarar de sina telomerer när de genomgår så många celldelningar? Det är vi intresserade att titta på nu.