Hur skadligt är antibiotika för svenska vattendrag?

Halterna av antibiotikarester i svenska vattendrag är oftast mycket låga, det rör sig om högst några nanogram per liter. Rester från antibiotika finns jämsides med andra kemikalierester från exempelvis tvättmedel, hygienprodukter eller bekämpningsmedel.
– I de här områdena ser man förändringar på faunan och floran, men det är oftast svårt att fastställa vilka föroreningar som är huvudorsaken. När det gäller antibiotikarester kan man däremot misstänka att de kan vara en bidragande orsak till att man ofta hittar förhöjda halter av antibiotikaresistenta bakterier nära reningsverken, säger Lars Förlin, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

NU ÄR DET INTE bara antibiotika som kan gynna utvecklingen av resistens. Det gäller även för exempelvis metaller och vissa bekämpningsmedel som når miljön bland annat via reningsverken. Det är inte heller säkert att bakterierna förvärvar sin resistens i det mottagande vattendraget utan resistensen kan ha uppstått inne i reningsverken eller redan innan de når dit.
– Sannolikt har antibiotika ganska liten effekt på djur och växter i våra vattendrag. Frågan är däremot om områden, där det finns harmlösa antibiotikaresistenta bakteriestammar, kan fungera som potentiella källor för resistensgeners spridning till sjukdomsframkallande bakterier. Risken för att detta verkligen sker är kanske liten men de möjliga konsekvenserna är så stora att risken måste tas på allvar.

Det bästa vore därför att utsläppen av ämnen från reningsverk och andra spridningskällor minimerades.
– När det gäller reningsverken finns tekniska lösningar, dels för att minska utsläppen av kemiska föroreningar inklusive antibiotika, dels för att ytterligare reducera mängden bakterier som kommer ut. Ett viktigt skäl till att det inte görs är att de tekniska lösningarna kan bli ganska dyra.

ÄVEN OM ANTIBIOTIKAN inte verkar vara ett uppenbart problem i svenska vattendrag så kan det vara det i andra delar av världen.
– För några år sedan visade professor Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin att industrier i Indien som tillverkar antibiotika släpper ut extremt höga halter av vissa antibiotika, miljoner gånger högre halter än vad vi ser i svenska vattendrag, säger Lars Förlin.

Forskarna hittade en mycket stor andel multiresistenta bakterier i de undersökta sedimenten från vattendragen.
– Här måste man konstatera att grundorsaken till att det ser ut som det gör i dessa områden beror på en stor underlåtenhet att hantera avloppsvatten från industrierna på ett säkert sätt.