Kameran berättar om förändringar i Arktis
Avsmältningen av isarna i Arktis har ökat snabbt de senaste åren, och glaciärerna i flera områden håller på att försvinna. De vetenskapliga resultaten är tydliga men det kan vara svårt att överblicka de drastiska förändringarna som pågår. Fotografen Tyrone Martinsson vid Akademi Valand använder sig av refotografi för att skapa en berättelse om vad som händer i Arktis.
Refotografi är en metod som bygger på att man utgår från historiska bilder av specifika platser och tar sig ut i fält för att leta upp platserna där de togs. På platsen tas nya bilder, och genom att jämföra med de historiska skapas en bild av hur platsen förändrats över tid.
– I grunden intresserar jag mig för hur fotografiska bilder kan användas kring det som rör människan i relation till miljön säger Tyrone Martinsson.
Han är universitetslektor i fotografi vid Göteborgs universitet och har ägnat sig mycket åt ett fält som kallas environmental photography. Under de senaste åren har han bedrivit forskning i Svalbard där han bland annat använt refotografiska metoder utifrån bilder tagna år 1896 av vetenskapsmannen Nils Strindberg. Den svenska fotografin på Svalbard började redan 1861 och bilderna från de tidiga polarexpeditionerna utgör ett värdefullt arkiv när man vill studera förändringar över tid. I ett av Tyrone Martinssons forskningsprojekt, som utmynnade i boken Frusna ögonblick, letades gamla polarbilder upp och digitaliserades för att synliggöra och dokumentera utvecklingen.
En stor del av Tyrone Martinssons arbete har handlat om att hitta de platser på Svalbard som Strindberg fotograferade. Det har varit en ganska krävande uppgift då vyerna har förändrats. Om man tittar på en bild tagen av Strindberg på 1800-talet är det svårt att känna igen sig.
– Det var väldigt mycket is på den tiden och bilderna stämmer inte alls överens med hur det ser ut idag. De stora glaciärerna är förändrade och små glaciärer som fanns då är helt borta.
Även under den relativt korta tid Tyrone Martinsson jobbat i Svalbard har han kunnat se hur landskapet och glaciärerna har förändrats. Han har arbetat tillsammans med glaciologer som hjälpt honom att tolka landskapet och hitta förklaringar till olika förändringar. Det finns exempelvis svämmande glaciärer som förändras av andra orsaker än klimatet. Tillsammans har man kunnat knyta ihop långa berättelser som också gör det möjlighet att se vart vi är på väg
Just nu arbetar Tyrone Martinsson med ett projekt som kallas ”Den långa berättelsen”. Det är ett verktyg där man studerar Magdalenefjorden på Svalbard och utgår från visuell dokumentation 200 år bakåt i tiden. Materialet gör att man kan återskapa hur platsen såg ut i mitten av 1800-talet samtidigt som man förmedlar hur den ser ut idag.
I flera sammanhang har Tyrone Martinsson arbetat för att skapa tvärvetenskapliga samarbeten och möten över disciplingränser. Samverkan mellan fotografi, konst och naturvetenskap är något som intresserar honom.
– Många av de finaste diskussioner jag haft kring fotografi har jag haft med naturvetare i fält.
Refotografi berättar om en plats förändring över tid. Övre bilden är tagen år 1930 av Carl Müller & Sohn. Nedre bilden år 2016 av Tyrone Martinsson.