Resa till röda fåglar
Hur kommer det sig att fågelarter som varit gula förändrar färg och blir röda? Den frågan intresserar zoologen Staffan Andersson som forskar om evolution i fågelvärlden.
Fåglars färgprakt har alltid fascinerat forskare. Inte nog med att många fåglar har färgstarka fjäderdräkter – de har också det kanske mest avancerande färgseendet av alla varelser på jorden. De kan till exempel uppfatta UV-strålning som vi människor inte kan se.
Staffan Andersson som är professor i ekologisk zoologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap har studerat fåglar och färger under hela sin karriär. En av hans tidiga upptäckter var att fåglar kommunicerar med UV-ljus i partnerval och hotsignaler.
Det var i experiment med blåhakar i norska fjällen på 90-talet, där han fångade in hannar och ”målade” deras bröstfjädrar med UV-absorberande solkräm. Det visade sig att honorna föredrog hannar vars UV-strålning var intakt.
– Eftersom förändringen bara var i UV och alltså osynlig för det mänskliga ögat var det ett första belägg för att UV ingår i fåglars färgseende.
HANS FORSKARGRUPP HAR också studerat blåmesars och talgoxars färgsignaler. Fjäderdräkterna mättes med en speciell ljusmätare och det visade bland annat att blåmeshannen och honan inte är så lika varandra som vi UV-blinda människor tror, hannens mössa lyser egentligen mycket starkare.
Men de fåglar som intresserar Staffan Andersson allra mest är de färgstarka afrikanska änkefåglarna. Det finns ett knappt tjugotal arter med svarta dräkter och stjärtplymer och bjärt gula eller röda färgfält.
– Över evolutionär tid har arterna utvecklats från en förfader med kort stjärt och gul färg, till dagens arter där några har extrema stjärtlängder och vissa är knallröda. Vi vill ta reda på hur det har gått till.
HONORNA VÄLJER HELST hannar med långa stjärtar, medan de röda färgerna är en hotsignal hannar emellan. Bjärt gula och röda färger hos fåglar beror på karotenoider, färgämnen tillika antioxidanter som de får i sig genom gräsfrön. Det har länge varit känt att vissa fåglar kan omvandla karotenoidens färguttryck, men inte hur detta har gått till.
Staffan Anderssons forskargrupp har nyligen identifierat ett enzym som verkar vara nyckeln till dessa förändringar, vilket i så fall är ett stort genombrott.
– Att förstå något så spektakulärt i naturens mångfald som varför vissa fåglar är röda, vissa gula och vissa blå – det blir i alla fall jag gladare av.
STAFFAN ANDERSSON HAR inte alltid varit inriktad på fåglar, i tonåren var det större djur och tropiska miljöer som lockade och han konstaterar att han tillhör den Jan Lindblad-inspirerade generationen.
– Lustig nog var hans bok Resa till röda fåglar en av de första jag läste.
Examensarbetet gjordes i svenska fjällen där han klättrade i branterna med en uppstoppad fjälluggla på ryggen för att studera hur fjällvråkar försvarade sina bon. Hans drömprojekt nu är att knyta ihop säcken med änkefåglarna. Att svara på frågan om vad i fåglarnas mångfald av färgsignaler som är evolutionär historia och genetiska begränsningar, och vad som är selektion och anpassning i det vilda idag. Vad är arv och vad är miljö? Svaret är förstås att båda samspelar, men exakt hur – det är frågan.
– Allt har en genetisk grund och allt måste ha en miljöinput. Miljö som slår på gener som öppnar fönster för andra miljöfaktorer som i sin tur slår på andra gener. Det är mekanismer med stor betydelse för naturens hisnande mångfald av färger och former.