Sommarläsning för hängmattan

Som forskare handlar en stor del av arbetet om att publicera sig i olika vetenskapliga sammanhang. Några arbetar med dokumentation av kunskaper för att till exempel restaurera och vårda kulturhistoriska byggnader, trädgårdar och landskap. Det finns också de som publicerar sig populärvetenskapligt för att nå en bredare läskrets och diskutera aktuella samhällsfrågor. Här kommer några aktuella boktips.

1-2016-Omslag_CCH

Crafting Cultural Heritage.

Crafting Cultural Heritage

Redaktörer: Anneli Palmsköld, Johanna Rosenqvist och Gunnar Almevik

Att tillverka föremål, att hantverka, är och har alltid varit en central verksamhet i samhället. Element av hantverkande bidrar till uppbyggnaden av såväl fysisk miljö som materiell kultur. Hantverksskicklighet har alltid varit uppskattat och dessutom ett bevis på vad en människa är kapabel att bokstavligen göra. Trots detta förbises ofta den kunskapsbas som hantverkande vilar på i forskningen. Frågor som skulle kunna ställas är: Vad kan vi lära oss om saker genom att lära om deras tillverkning? Hur kan teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt utvecklas kring det faktiska görandet? Hur kan vi studera och förstå hantverk som kulturarv? Denna antologi innehåller en samling artiklar som ursprungligen presenterades på Association of Critical Heritage studies första konferens Re/theorizing Heritage som anordnades 2012 i Göteborg, inom ramen för kulturarvssatsningen.

 

1-2016-Urbanismer

Urbanismer – Dagens stadsbyggande i retorik och praktik.

Urbanismer – Dagens stadsbyggande i retorik och praktik

Redaktörer: Krister Olsson, Daniel Nilsson, Tigran Haas

Städer präglas av starka krafter som globalisering, klimatförändringar, segregation och regionalisering. Över hela världen diskuteras hur dessa utmaningar ska mötas och lösningar formuleras i olika stadsbyggnadsideal – urbanismer. Dominerande i sådana diskussioner är ny-urbanism, post-urbanism, vardagsurbanism, grön urbanism och re-urbanism.

I Urbanismer diskuterar etablerade svenska och internationella forskare, planerare och arkitekter vad som kännetecknar – eller bör känneteckna – dagens stadsbyggande. Hur ser önskvärda stadsmiljöer ut och hur bör beslutsfattande i stadsbyggandet organiseras? Vad innebär en hållbar utformning av framtidens städer?

Genom att belysa drivkrafter och faktorer som påverkar stadsutvecklingen vill författarna peka på hur och varför staden utvecklas i en viss riktning. De ger också en överblick över trenderna och deras påverkan på svenskt stadsbyggande.

Boken ingår i publikationsserien Curating the City som är knuten till Göteborgs universitet.

 

1-2016-skeppsbyggarna

Fiskebåtarna och varven – Skeppsbyggarna 2

Fiskebåtarna och varven – Skeppsbyggarna 2

Författare: Lennart Bornmalm, Krister Bång och Christine Fredriksen

Boken belyser de svenska varv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar av trä. Detta var fiskebåtar som under större delen av 1900-talet har varit karakteristiska inslag i fiskelägenas hamnmiljöer. Läsaren får en inblick i de olika varvsorternas historia och miljöer, och en beskrivning av livet och människorna runt varven. Berättelserna är rikt illustrerade med bilder och ritningar.

 

Connecting Analytical Thinking and Intuition

Connecting Analytical Thinking and Intuition

Connecting Analytical Thinking and Intuition

Författare: Anders Omstedt

I boken Connecting Analytical Thinking and Intuition uppmanas naturvetare att bli bättre på att kombinera analytiskt tänkande och intuition. Anders Omstedt föreslår i sin bok en metod för hur man bättre kan träna studenter och lärare i tänkandets konst och i kommunikation.

– Eftersom vi forskare och lärare kan sägas vara i ”tänkandets tjänst” har det förvånat mig hur lite vi diskuterar hur vi systematiskt kan förbättra vårt tänkande och vår förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem, säger Anders Omstedt, professor i oceanografi.

Han menar att kopplingar mellan analytiskt tänkande och intuition innebär att kunna lyssna, utvärdera, summera och att uppskatta båda dessa mänskliga egenskaper, vilket leder till bredare och djupare förståelse och därmed förbättrat tänkande.

I boken berättar Anders Omstedt om sina personliga erfarenheter och skildrar hur han arbetat med sig själv för att utveckla både sitt analytiska och sitt intuitiva tänkande som forskare och människa. Han framhåller bland annat att naturvetare måste bli bättre på att lyssna och ställa öppna frågor och kan lära mycket från andra discipliner som till exempel litteratur, psykologi, filosofi och konst.

– Boken kom ut alldeles nyss men jag har redan fått flera intressanta reaktioner både nationellt och internationellt. Jag hoppas naturligtvis att boken kan väcka nya tankar om hur vi forskare kan bli bättre på att tänka. Naturligtvis är det en stor utmaning som kräver mer tid.

 

1-2016-Here-be-dragons

Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity

Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity

Författare: Olle Häggström

Det finns en utbredd uppfattning att framsteg inom vetenskap och teknik är vår frälsning och ju mer av det desto bättre. Detta är dock en förenklad och även farlig attityd menar Olle Häggström. Framtiden kommer troligen att erbjuda stora förändringar på grund av sådana framsteg men det är långt ifrån säkert att alla dessa förändringar kommer att vara till det bättre. Vårt liv idag ser avsevärt annorlunda ut jämfört med livet i början av 1900-talet, mycket beroende på framsteg inom naturvetenskap, teknik och medicin.

– Särskilda områden där extraordinära och kanske omvälvande framsteg kan förväntas är inom bioteknik, nanoteknik och maskinintelligens. De potentiella fördelarna med alla dessa tekniker är enorma, men så är riskerna också, en tänkbar risk är mänsklighetens utdöende, säger Olle Häggström, professor i matematisk statistik.

Han vill med sin bok verka för maximering av våra möjligheter att dra nytta av den nya tekniken och samtidigt undvika faror.

– Boken har fått rätt så blandade reaktioner men det är nog inte fel att säga att de positiva har dominerat. Även i fall då läsare och recensenter haft invändningar mot enskilda bedömningar jag gör i boken, till exempel rörande hur troligt något visst teknikscenario är, så har helhetsomdömet oftast varit positivt. Särskilt glad är jag att boken fått hyggligt positiva recensioner i New Scientist och i Financial Times. Jag hade nog föreställt mig att boken skulle uppfattats som något mer kontroversiell och därför genererat lite fler negativa reaktioner än vad som hittills har dykt upp, säger Olle Häggström.

 

1-2016-timmerbyggnader

Timmerbyggnader – Tematiska undersökningar av traditionella timringsmetoder

Timmerbyggnader – Tematiska undersökningar av traditionella timringsmetoder

Författare: Göran Andersson

Redaktör Sara Höglund

Illustratörer: Anna Blomberg och Kina Linscott

Boken beskriver timmerhus från ett detaljerat funktionellt perspektiv. Fokus ligger på två viktiga ingredienser. En är att erfarna hantverkare bör delta i undersökningar, analyser och tolkningar av äldre hantverks-producerade byggnader. Den andra viktiga ingrediensen är att arbeta nära arkitekter som har lång erfarenhet av detaljerad dokumentation och presentation. Studien innehåller mer än tre hundra teckningar och skisser. Publikationen har en tematisk struktur i vilken timmerhus beskrivs i termer av material och träförädling, trästomme, golv, eldstäder med skorstenar, tak och knutar. Det sista kapitlet handlar om timmersnickeri och regionala särdrag. Fem hantverkare från olika regioner har valt en snickeriteknik som är mest vanlig i det område som de arbetar i.