Verket som tog tio år att skriva

För drygt tolv år sedan frågade en gammal studiekamrat från Danmark biologen Bente Eriksen Molau om en engelsk bok i växtlära var värd att översätta till danska.
– Boken var trist och föråldrad, så jag sade nej. Det kompendium vi själva skrivit och använt till studenterna var faktiskt mycket bättre. Då frågade min vän mig varför jag inte tog och skrev en bok själv, säger Bente Eriksen Molau, som undervisat i växtlära.

TILLSAMMANS MED kollegan Åslög Dahl, på institutionen för biologi och miljövetenskap, och Magnus Neuendorf från Göteborgs botaniska trädgård har hon nu publicerat Nyttoväxter från hela världen. Boken beskriver och illustrerar 400 växtarter som regelbundet förekommer i handeln i Norden.  Beslutet att skriva boken tog författarna på knappt en vecka men arbetet med den har pågått i över tio år.
– Men det har aldrig varit påfrestande, snarare avkopplande och på många sätt ett äventyr, säger Åslög Dahl.

TILL ATT BÖRJA med riktade sig författarna mot den danska bokmarknaden. Men när en tredjedel var skrivet och översatt till danska, beslutade de sig för att istället vända sig till den svenska marknaden. De stora bokförlagen var motspänstiga men till slut nappade det lilla familjeförlaget Warne, som särskilt gillade bilderna av danska Kirsten Tind, som är specialiserad på botaniska illustrationer.
– Illustratören är en god vän till mig och hon har lagt ner stort arbete på bilderna. Hon har till och med odlat växter hemma för att kunna avbilda dem rätt. Dessutom har hon studerat växter både på botaniska i Köpenhamn och här i Göteborg, säger Bente Eriksen Molau.

RESEARCHEN OCH SKRIVANDET har författarna delat upp sinsemellan. Floror och databaser har dammsugits på information, avhandlingar har lästs och resultat har diskuterats. Vissa vetenskapliga uppsatser som hunnit bli för gamla har förkastas. En annan svårighet har varit att avgränsa sig.
– Att skriva om ekonomiskt betydelsefulla växter som ris eller majs har varit svårt. Eller indigo, som har en lång och brokig historia. Längden på texterna i boken varierar därför avsevärt, säger Åslög Dahl.

OM JORDGUBBEN KAN man läsa att den är resultatet av en befruktning mellan två sydamerikanska smultronsorter år 1788 i en fransk trädgård. På naturlig väg hade annars aldrig dessa smultrons vägar korsats.
– Vi har samlat så mycket fakta, allt kommer vi idag knappt ihåg själva, säger Bente Eriksen med ett hjärtligt skratt.

STÖRSTA SVÅRIGHETEN HAR varit att hitta pengar till projektet, som blivit ett fritidsprojekt. Ett stipendium på 200 000 kronor har varit enda ekonomiska tillskottet, men författarna hoppas kunna gå jämt upp när hälften av böckerna är sålda. Prognosen ser bra ut.
– En fjärdedel har sålts på bara några månader så vi håller tummarna.